Din viktiga EMU-röst
På söndag, den 14 september, är det viktigt att du lägger din röst i valurnan (om du inte poströstar, förstås).
Oavsett inställning till EMU och euron, så är det ur demokratisk synpunkt angeläget att delta i folkomröstningen. Och därmed samtidigt markera att Sverige är en aktiv deltagare i det europeiska samarbetet.
Trots att Sverige i många år varit med i EU, var valdeltagandet i det senaste valet till Europaparlamentet 1999 bara knappt 39 procent, vilket förskräcker.
Vid folkomröstningen 1994 om EU-medlemskapet (där ja-sidan vann med knapp marginal) röstade drygt 83 procent.
Förhoppningsvis kan valdeltagandet bli lika högst nu. Det gäller ju en avgörande fråga för Sveriges framtid, där politikerna bett om medborgarnas åsikt.
Frågeställningen på valsedlarna – ”Anser du att Sverige ska införa euron som valuta?” – kan tyckas något inskränkt. För valet gäller ju så mycket mer än att bara ta ställning till byte av valutaslag.
Det handlar om ett skifte för hela den svenska ekonomin.
I EMU samordnas samtliga medlemsländers ekonomiska politik - det nationella spelutrymmet blir begränsat.
För Sveriges del innebär ett ja till EMUs tredje och slutgiltiga steg bl a att den egna penningpolitiken och valutan försvinner och att det blir en gemensam centralbank, ECB.
Att ta ställning till EMU är inte helt enkelt.
En lång intensiv valkampanj med debatter och utfrågningar i radio, TV, tidningar och på torgmöten har placerat EMU-frågan i centrum för diskussionerna på jobbet, i vänkretsen och i de svenska hemmen.
Men frågan är om väljarna fått tillräckligt med vederhäftiga besked. Det har tyvärr varit alltför mycket av överdrifter, märkliga utspel och svartmålning. Att osäkerheten är stor visar inte minst de olika opinionsundersökningar som presenteras. (Många väljare kommer sannolikt inte att bestämma sig förrän på valdagen.)
Vad betyder till exempel EMU för mig som löntagare och facklig medlem? Det är en i högsta grad relevant frågeställning.
Den fackliga rörelsen har gett alltför lite vägledning, inte minst gäller det TCO och TCO-förbunden, som inte velat ha någon samlad ståndpunkt i frågan. Medlemmarna har mer eller mindre lämnats i sticket.
Saco är den enda centralorganisation som tydligt satt ned foten och gett klart besked. Saco säger ja med hänvisning till att EMU är bra för medlemmarna och den ekonomiska tillväxten.
Under valkampanjens slutskede har dock flera av förbundsordförandena deklarerat sin personliga uppfattning, något som sannolikt kommer att vägleda många fackliga medlemmar.
TCO-ordföranden Sture Nordh säger ja. Likaså Sifs ordförande Mari-Ann Krantz och HTFs Holger Eriksson. Tomas Bolme från Teaterförbundet säger nej, medan STs Annette Carnhede inte vill avslöja hur hon ska rösta. Läs mer om de fackliga ledarnas (inklusive STs förbundsstyrelse) uppfattningar på sidorna 4–5.
EMU-frågan är viktig för den svenska välfärden, för sysselsättningen, för svensk ekonomi och för demokratin. Om det är ja- och nej-sidan eniga, men de drar olika slutsatser.
Nu är det du som enskild väljare som får bestämma.
Din röst är lika viktig som alla andras!
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
