Den sjuka arbetsmiljön

LEDARE: LEDARE JAN-ÅKE PORSERYD2003-12-15
Av:  Jan-Åke Porseryd

Arbetsmiljön har försämrats i hela Europa de senaste åren.

De vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemen var i fjol ryggvärk (33 procent), stress (28 procent), värk i nacke och axlar (23 procent) och ”utbrändhet” (23 procent). 21 500 personer tillfrågades i samtliga EU-länder i en undersökning gjord av Europeiska Fonden för bättre levnads- och arbetsvillkor.

Uppgifterna får stöd av en rapport som den svenske stressforskaren Lennart Levi (som intervjuas på sidan 12 i det här numret) sammanställt för EU-kommissionen. Levi konstaterar att minst 40 miljoner av EU-ländernas 147 miljoner löntagare lider av stress. Kostnaden beräknas till 170 miljarder kronor årligen (samt naturligtvis det mänskliga lidandet).

Det är alltså inte bara i Sverige som de allt hårdare kraven i arbetslivet skapar stress och utbrändhet. Det är inte bara i Sverige som alltfler människor slås ut och tvingas till långa sjukskrivningar. I hela Europa har den psykosociala ohälsan blivit ett gigantiskt samhällsproblem.

Orsakerna är alltför välkända: Nedbantade ”slimmade” organisationer. Vinst- och effektivitetskrav. Sparbeting. Högt tempo. Obetald övertid. Dålig inflytande över den egna arbetssituation. Tystnad på jobbet.

Sammantaget ger det ett omänskligt arbetstempo.

Ett arbetsliv, som förstör människors hälsa, som förhindrar umgänge med familj, släkt och vänner, som sätter stopp för nöjen och fritidsintressen, är självklart ingen betjänt av.

De flesta – anställda, fack och forskare – inser, och har länge insett, att så här kan vi inte fortsätta om vi vill kunna leva fullödiga liv.

För snart ett och ett halvt år sedan visade ST med sin arbetsmiljöundersökning hur illa tillståndet är på det statliga arbetsplatserna i Sverige. Men de politiska reaktionerna har varit senfärdiga.

Vad vi kan kräva av de svenska politikerna är att de snabbt sätter stopp för vanvettet, innan det gått för långt, innan alltför många människor skadats.

Mona Sahlin (som intervjuas på sidan 10) tycks inse situationens allvar. Hon medger att det finns stora brister i arbetsmiljön, inte minst inom staten, och aviserar snara förslag från den arbetsgrupp om ohälsa i arbetslivet som hon tillsatte i början av förra året.

Gruppens idéer om lagstiftning, tillsyn och företagshälsovård är naturligtvis bra. Bra är likaså de mer individuella råden om avslappning, att byta arbetsuppgifter, bättre dataarbetsplatser etc.

Men det är inte tillräckligt.

Politikerna måste skjuta till mer pengar till den offentliga sektorn.

De måste också, med kraft, ta upp striden mot marknaden och dess avarter. Företagens cynism, som sätter effektivitet, ständigt stigande vinster och börsvärden framför människors välbefinnande (och som också ”smittat av sig” till offentlig verksamhet) är förskräckande.

För ingen kan väl – med bevarad trovärdighet – påstå att stressade, sönderkörda och långtidssjukskrivna människor skulle vara mer lönsamma än friska och välmående människor med tid för andra intressen i livet.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA