De orättvisa lönerna
De uppseendeväckande stora löneskillnaderna mellan anställda vid försäkringskassorna och vid de statliga myndigheterna måste snarast bort; ansvaret är regeringens.
Kommande årsskifte blir nära 15000 anställda vid landets försäkringskassor statliga tjänstemän, i den nya myndigheten Försäkringskassan.
Hittills har försäkringskassorna varit fristående institutioner med lokala politikerstyrelser, men med statlig finansiering och tillsyn.
I den nu pågående lönerörelsen för myndigheterna, med Arbetsgivarverket som motpart, är lönerna för de anställda vid försäkringskassorna en stridsfråga.
Ungefär hälften av personalen vid kassorna har löner som är 20–25 procent sämre än för statligt anställda med motsvarande arbetsuppgifter, det gäller framför allt handläggare med mer kvalificerade uppgifter.
En jämförelse som gjorts i Jönköpings län visar att en anställd på försäkringskassan tjänar bara 75 procent av vad en anställd vid en myndighet som Jordbruksverket (också i Jönköping) har betalt för motsvarande arbetsuppgifter. Det kan skilja nästan 4000 kronor per månad.
ST är nu berett att sätta hårt mot hårt. Förbundet mobiliserar för att utplåna de orättvisa skillnaderna.
Några avtal kommer inte att tecknas på myndighetsområdet förrän försäkringskassornas folk har fått garantier för
löneutjämning under en rimlig tids-
period.
»Vi är laddade«, säger Annette Carnhede, STs ordförande.
Och Siv Norlin, förbundets förste vice ordförande och ordförande för ST inom Försäkringskassan, ville inte ens utesluta konfliktvapnet för att förbättra löner och anställningsvillkor.
Statsrådet Gunnar Lund – ansvarig i regeringen för statsförvaltningen – har gång på gång understrukit, ja, närmast skrutit med, att staten ska vara ett föredöme som arbetsgivare.
Menar han, och regeringen, allvar, då kan de inte längre tolerera de uppenbara orättvisorna, utan måste snabbt se till att något görs för att förbättra de försäkringskasseanställdas löner.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
