De behöver vår solidaritet
”Det fackligt aktiva paret ger sig i väg på motorcykeln. Ännu en arbetsdag väntar. Men så spärras deras väg av en annan motorcykel och männen där öppnar plötsligt eld. Julio Galeano skjuts till döds och hans maka Viviana Maria Villamil flyr från platsen med fruktan för sitt liv”.
Det är en verklighetsbild från Columbia. I detta sydamerikanska land är det direkt livsfarligt att arbeta fackligt. Under förra året mördades 184 fackliga ledare.
Mord, brutal misshandel, hotelser, tortyr – sådan är vardagen för tusentals fackliga kämpar världen över.
De grips godtyckligt, arresteras, fängslas, förföljs, trakasseras, ”försvinner” och utsätts för psykiskt våld i sin kamp för drägliga livsvillkor och anständiga arbetsförhållanden.
På FNs dag för de mänskliga rättigheterna tidigare i december skedde protester mot övergreppen runt om i hela världen.
I Sverige uppmärksammade ST och andra stora fackförbund tillsammans med Amnesty den grymma verkligheten i Columbia.
Hela Columbia genomsyras av det fackliga våldet, där både regeringen, paramilitära grupper och gerillaorganisationer är skyldiga. Utöver de 184 dödade var många hundra utsatta för hot till livet, ”försvinnanden”, mordförsök, förföljelser och godtyckliga gripanden.
”Envar har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar till skydd för sina intressen”, står det i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
I Sverige är det en självklarhet. Hos oss är facklig verksamhet en erkänd och viktig del av samhället.
Så är det tyvärr inte i flertalet länder. I en majoritet av jordens länder förtrampas och förtrycks facken.
Några exempel:
- Zimbabwe: fackföreningsmedlemmar drabbas av hot, misshandel, tortyr och död.
- Kongo: fackliga ledare grips och fängslas; de hotas, trakasseras och kidnappas.
- Kina: fackligt aktiva anställda döms till långvariga fängelsestraff med mycket svåra villkor; de förföljs, landsförvisas, misshandlas och blir torterade.
- Brasilien: arbetsgivarna är brutalt antifackliga. Godsägare dödade minst 16 lantarbetare och 73 fick dödshot
- Turkiet: vill bli medlem i EU, men krossar fackföreningarna.
- I allt fler afrikanska stater skapas ekonomiska frizoner där arbetsrätten är satt ur spel och facket är svagt , kuvat eller förbjudet. I praktiken handlar det om slavarbete.
- Även i Europa sker svåra attacker mot arbetsrätten. I Ungern trakasseras och avskedas fackligt aktiva. Även i Bulgarien diskrimineras och trakasseras de och där förbjuds fackföreningar av åtskilliga arbetsgivare. I Tyskland förvägras fortfarande de statligt anställda rätten att strejka.
I den svenska fackliga vardagen ifrågasätts ibland det internationella fackliga arbetet. För dyrt och för tidsödande, anser många medlemmar.
Men det är just i dessa utsatta länder som den fackliga solidariteten behövs extra mycket.
Det är viktigt att svensk fackföreningsrörelse tar sitt ansvar; den får inte svika sina kämpande kamrater.
De slåss bokstavligen för sina liv.
Deras kamp är densamma som för facket här i Sverige. Nämligen kampen för ett människovärdigt samhälle.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.