Allt tuffare tag mot arbetslösa
Strängare tillämpning av reglerna, högre och tydligare krav på att acceptera anvisat arbete och en uppmaning att flytta till andra orter om jobb finns där.
Det är s-regeringens och finansminister Bosse Ringholms bistra budskap till de arbetslösa i årets vårpropostion.
Med denna tuffare attityd mot de arbetslösa – där Ams ges en huvudroll – räknar regeringen med att spara in 350 miljoner kronor.
I mars i år var 5,8 procent av arbetskraften, d v s landets arbetsföra befolkning, utan jobb, enligt Statistiska centralbyrån, vilket innebar att 255 000 människor saknade arbete.
Lägger vi till de 98 000 som deltog i
arbetsmarknadspolitiska program, så var alltså mer 350 000 personer i mars utestängda från arbetsmarknaden trots att de själva ville jobba.
Regeringen har det yttersta ansvaret för att skapa nya arbetstillfällen i landet.
Men för närvarande finns inga nya jobb. Regeringen klarar inte av att ge de arbetslösa varken hopp om eller möjligheter till nya lediga arbeten att söka.
Det är som LO-ekonomerna mycket riktigt uttrycker det: ”Regeringen väljer i vårbudgeten att individualisera arbetslösheten i stället för att erkänna att den inte har tillräckliga resurser för att motverka den.”
Regeringens målsättning är att åter pressa ned den öppna arbetslösheten under fyra procent. Men verkligheten visar på en motsatt utveckling.
”Situationen på arbetsmarknaden är fortsatt bekymmersam”, påpekar Ams generaldirektör Anders L Johansson.
För svenska s-regeringar har arbetslinjen, den fulla sysselsättningens politik, varit en central del i välfärdsmodellen.
Under stora delar av 1970- och 80-talen närmade vi oss full sysselsättning i Sverige (med två procents arbetslöshet som gängse mått för full sysselsättning).
1990-talets ekonomiska kris innebar att dåvarande regeringar släppte alla ambitioner. 1993 var närmare en halv miljon människor, eller 10,4 procent, öppet arbetslösa.
2002 hade siffran sjunkit till 4,2 procent, men sen dess har kurvan snabbt vänt uppåt utan att regeringen tycks kunna hejda ökningen.
Regeringens oförmåga går hand i hand med dess nya bistra attityd mot de arbetslösa.
Den hårdare linjen lanserades, på ett uppseendeväckande sätt, av Ams styrelseordförande och förre LO-ekonomen P O Edin i början av året.
Han var då beredd att gå ännu längre. Han menade att samhället skulle skriva ett kontrakt med alla som får a-kasseersättning, ett kontrakt där rättigheter och skyldigheter ska framgå. Är den arbetslöse passiv innebär det ett brott mot kontraktet och därmed risk för utebliven ersättning, tyckte Edin.
Finansminister Bosse Ringholm understryker på många sidor i vårpropositionen att arbetslinjen är en överordnad politik och att full sysselsättning åter ska uppnås.
Men menar han och regeringen allvar med den ambitionen, då behövs konkreta idéer och förslag om hur nya jobb ska skapas.
Inte hårdhänta tag och skrämskott mot de arbetslösa.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.