Alla måste få chans att utveckla sin kompetens
Kraven i arbetslivet ökar ständigt. Arbetssätt och arbetsverktyg utvecklas i högt tempo. Därför är det nödvändigt att fylla på sina kunskaper under hela yrkeslivet för att inte tappa sitt värde på arbetsmarknaden.
Även arbetsgivarna vinner på en klok personalpolitik som säkerställer att alla på arbetsplatsen får den kompetensutveckling de behöver. När de anställda stärker sitt yrkeskunnande blir de inte bara mer produktiva och innovativa. De trivs också bättre på jobbet och stannar kvar längre.
Det nya omställningsstudiestödet erbjuder en möjlighet att fortbilda sig inom sitt yrke eller byta bana som lockat många. Men det är viktigt att arbetsgivarna inte tar detta stöd – som långt ifrån alla kan få del av – till intäkt för att smita från sitt ansvar för medarbetarnas fortbildning. Anställda måste inom ramen för sitt arbete få del av nya kunskaper – både för sin egen skull och för att kunna bidra till en välfungerande och effektiv arbetsplats. Därför är det befogat att anställda och fackliga organisationer ställer krav på möjligheter till kompetensutveckling.
Publikts kartläggning av de statliga myndigheternas satsningar på kompetensutveckling visar att detta är en högaktuell fråga. Under pandemins första år, 2020, minskade de statliga myndigheternas kostnader för externa kurser och konferenser med över en tredjedel jämfört med året innan. Förra året låg utgifterna kvar på samma låga nivå.
Detta förklaras till stor del av att det funnits begränsade möjligheter att hålla utbildningar med fysisk närvaro. I några fall har traditionella kurser ersatts med billigare digitala alternativ, men många utbildningsinsatser har helt uteblivit. Det har lett till en betydande kompetensutvecklingsskuld, som nu måste betalas igen för att inte de anställda ska hamna på efterkälken. Bara i statlig sektor handlar det om hundratals miljoner kronor.
Det är också viktigt att diskutera hur de utbildningssatsningar som nu krävs ska genomföras. Pandemin har lett till stora digitala språng – även i utbildningsvärlden. För arbetsgivare kan det vara lockande att hänvisa till digitala utbildningar, gärna i en form som de anställda kan ta del av ”när det passar dem”. Det kan finnas fördelar med detta, men något går också förlorat när människor inte får möjlighet att träffas fysiskt i nya konstellationer och utbyta tankar och idéer.
Kompetensutvecklingen måste vara både tillräckligt omfattande och utformad på ett sätt som svarar mot de anställdas behov. Därför behöver arbetstagarna få möjlighet att vara delaktiga i planeringen av utbildningsinsatserna. Detta kommer att vara en av de viktigaste frågorna i arbetslivet under de kommande åren.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.