Alexander Armiento: Det är dags att börja värdesätta varje medarbetare
Förändringen har kommit snabbt. Arbetsgivare kan inte längre välja och vraka bland ansökningarna till lediga jobb – tvärtom har det blivit svårt att rekrytera personal med den kompetens som behövs. Utvecklingen syns tydligt på hela arbetsmarknaden, inte minst i staten. I Arbetsgivarverkets kompetensbarometer svarar nu 91 procent av de statliga arbetsgivarna att de har brist på personal. Det är den högsta siffran som noterats under de 25 år som undersökningen har gjorts.
Många myndigheter har alltså svårt att hitta nya medarbetare. Det blir dessutom allt svårare för dem att behålla den personal de har, eftersom många tar chansen att byta jobb när arbetsmarknaden är stekhet och deras kunskap och erfarenhet blivit eftertraktad.
Det får konsekvenser för arbetsmiljön. Långvariga vakanser leder till ökad arbetsbörda, och erfarna medarbetare kan bli tvungna att lära upp en strid ström av nya kollegor – som kanske inte blir kvar särskilt länge.
När arbetsgivarna dessutom bjuder över varandra i kampen om kompetensen trissas ingångslönerna upp, inte sällan till en nivå långt över trotjänarnas. Det leder till missnöje och gör att ännu fler känner sig manade att röra på sig.
I den nya situationen måste en rationell arbetsgivare se varje anställds värde. Det går inte längre att ta någon medarbetare för given, när så många har attraktiva alternativ till att stanna kvar på samma jobb.
Det torde skapa förutsättningar för förbättrade villkor för alla. Eller som STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar uttrycker det i detta nummer av Publikt: ”Att vår motpart ser att kompetensförsörjningen är ett problem är klart positivt. Förhoppningsvis gör det att vi inte står på olika sidor när det gäller synen på arbetsvillkor och löner, utan att detta blir ett gemensamt intresse.”
Många myndigheter kan bli tvungna att se över sitt löneläge och erbjuda förmånligare anställningsvillkor. Men vill man attrahera och behålla kompetenta medarbetare bör det vara högsta prioritet att vara en bra arbetsgivare även i andra avseenden. Det kan handla om flexibla arbetstider, en attraktiv fysisk arbetsmiljö, stora möjligheter till kompetensutveckling, ett gott ledarskap och rimlig arbetsbörda. Här fyller facket en viktig funktion i att påminna om dessa faktorers betydelse.
Även om den värsta bristen på arbetskraft skulle visa sig vara övergående, så finns det skäl att hoppas att de insikter som arbetsgivarna nu skaffar sig lever kvar. Då kan vi få se en utveckling mot ett mer hållbart arbetsliv, där stor vikt läggs vid att ge människor bästa möjliga förutsättningar att göra ett bra jobb under hela sitt yrkesliv.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
