Spåren av fackets folk
– Kan vi ringa tillbaka? Vi har fått en vattenläcka, så det är lite nervöst här.
Telefonrösten kommer från TAM-Arkiv, en av de mer okända grenarna av fackföreningsrörelsen och vars värsta fiende är just – vatten.
När Statstjänstemannen besöker arkivet några dagar senare är läckan lagad och lugnet återställt. Det är tyst och stilla i den lilla kontorslokalen på bottenvåningen på Västmannagatan i Stockholm. Men kontoret är bara farstun till verksamhetens hjärta i källarplanet. På dess 6 000 hyllmeter sorteras, bevaras och förvaras tjänstemännens fackliga historia i form av bilder, affischer, mötesprotokoll och andra skrivna dokument.
I källarvåningen finns också forskarsalen. Forskare, fackföreningsfolk och privatpersoner får där hjälp att skaffa fram de dokument de är intresserade av.
– Typbesökaren är en student som ska skriva en uppsats på c-nivå i ämnen som historia, ekonomisk historia, statskunskap eller sociologi, säger arkivets chef Arne H Eriksson.
Den historiska forskningen om tjänstemännen är just nu i hög grad inriktad på vården och skolan, kanske delvis beroende på de stora omvälvningarna i den offentliga sektorn.
– I vårt fall gäller det mest sjuksköterskor och barnmorskor, men även lärare, berättar Arne H Eriksson.
Men för dem som skriver avhandlingar i dag är det knappast den fackliga organisationen i sig som står i centrum.
– Avhandlingarna handlar snarare om problemställningar där fackförbunden haft sin historiska betydelse. Den som exempelvis skriver om barnmorskorna och deras revirstrider med läkarna kan inte bortse från Barnmorskeförbundet.
Många av de yrkesområden som hamnat i fokus är kvinnodominerade eller åtminstone med ett stort inslag av kvinnor. Därmed har forskarna också fått syn på det faktum att de kvinnliga tjänstemännen (sic!) under lång tid organiserade sig i separata, enkönade fackförbund.
– Uppmärksamheten kring kvinnors organisering är kanske det viktigaste som hänt i forskningen på vårt område, anser Arne H Eriksson. Den ändrar bilden rätt väsentligt av tjänstemannarörelsen.
Ett exempel är historikern Bengt Nilssons avhandling om föreningen Kvinnor i statens tjänst, KST, som bildades 1907 och existerade till en bit in på 1950-talet. KST stred för likabehandling, det vill säga högre löner, bättre anställningsförhållanden och mer kvalificerade arbetsuppgifter för medlemmarna. Enligt Bengt Nilsson var förbundet en viktig faktor bakom de svenska kvinnornas yrkesmässiga frigörelse och den sedermera unikt höga kvinnliga förvärvsfrekvensen i Sverige.
Men även om det alltså märks ett ökande intresse för forskning om tjänstemännens historia, ligger en institution som TAM-Arkiv i skuggan av sin ”storasyster” Arbetarrörelsens arkiv, där LO-förbunden samlar sitt historiska material. Arbetarrörelsens arkiv startades 1902, medan det första initiativet till det som skulle bli tjänstemannarörelsens arkiv togs av TCO först 1967. Och fackets historia, såsom den skrivs och läses, är fortfarande till stor del LO-historia.
– Det är en obalans i historieskrivningen, konstaterar Arne H Eriksson. Det är alltför vanligt att det ges ut översikter där det inte står ett ord om tjänstemännens historia.
Att det är på det viset beror inte enbart forskarvärldens prioriteringar, anser han.
– Tjänstemannarörelsen har själv gjort väldigt lite för att lyfta fram sin historia.
Så är till exempel de flesta Saco-förbund inte ens med i TAM-Arkiv. En del av dem lämnar i stället sina samlingar till Riksarkivet.
– Fackförbunden kommer hit framför allt när det är dags att göra en jubileumsskrift, säger Annelie Johansson, som är förste arkivarie.
Men Annelie Johansson har även samarbetat med förbunden i utgivningen av en rad böcker med enskilda människors yrkesminnen, en genre som kallas dokumentation. Från det statliga området finns bland annat nedtecknade minnen av arbetsförmedlare, kontorister och ”klassresenärer”.
TAM-Arkiv har också nyligen bildat ett forskningsråd för att främja forskning om tjänstemannarörelsen. Det Arne H Eriksson framför allt hoppas på är mer forskning om tjänstmännen som kategori, som social och politisk kraft i samhället.
Om rådet lyckas med sin uppgift finns ett rikt material att ösa ur i TAM-Arkivs magasin. Det gäller inte minst den statliga världen. Den ”organisationsyra” som svepte över Sveriges tjänstemän kring förra sekelskiftet hade faktiskt sin tyngdpunkt hos de statligt anställda.
Och det material som samlas in från dagens tjänstemannavärld kommer förstås att ligga till grund för framtidens forskning. Förutsättningarna för dessa forskare ser tyvärr betydligt sämre ut, av flera skäl.
– Förbundens protokoll är i dag ytterst kortfattade, säger Arne H Eriksson. Förr var de mer utförliga och nyanserade, där fanns mer av premisser och problematik. Den som forskar på dagens material har helt enkelt mindre att hämta.
Ett annat problem är att de fackliga organisationerna arbetar alltmer decentraliserat och i mer eller mindre informella nätverk. Det har förstås sina fördelar, men ur snäv arkivsynpunkt är det förödande, eftersom allt mindre av det som görs sker inom den formella – och dokumenterade – beslutsgången på förbundsnivå.
– De etablerade metoderna för att ordna arkiv utgår från att organisationerna är stabila, hierarkiska och centralstyrda, konstaterar Arne H Eriksson.
Sedan är det det här med elektroniska dokument. Hur ska man bevara något så föränderligt som ett fackförbunds hemsida? Och vad gör TAM-Arkiv den dag förbunden hellre skickar en CD-skiva än tio flyttlådor med pärmar?
I samarbete med TCO-förbundet Tull-Kust testar arkivet lagring av hemsidor, men i den stora frågan om lagring och tillhandahållande av förbundens elektroniska dokument är man fortfarande på diskussionsstadiet. Problemet är hur man ska klara detta utan ständiga konverteringar när hårdvaror och program förändras.
På bildsidan har dock ett arbete inletts med elektronisk lagring i en bilddatabas, Pictor. Av TAM-Arkivs 25 000 bilder är cirka 4 500 scannade och inlagda i Pictor. Arbetet betalas till största delen av inblandade förbund, som också får materialet på en CD-skiva. Andra som vill söka bilder får än så länge ta sig till arkivet, men på sikt kanske det blir möjligt att gå in i databasen via Internet.
– Ofta är det svårt att veta vad en bild föreställer, så det är ett tidskrävande arbete, säger Annelie Johansson. Vi är beroende av hjälp från äldre fackliga funktionärer och förtroendevalda med god personkännedom.
TAM-arkiv
1967 tog TCO initiativ till att samla in förbundens handlingar och bevara dem på det egna kansliet, men utan professionell personal. 1984 bildades en självständig institution för arkiverandet, TAM (Tjänstemannarörelsens arkiv och museum). Numera är namnet TAM-Arkiv, för att betona just arkivdelen.
TAM-Arkivs 25 medlemmar, varav de flesta är TCO-förbund, betalar 2:85 kronor per förbundsmedlem för arkivhållningen.
Arkivet innehåller samlingar från uppemot 600 ”arkivbildare”, av vilka de flesta är fackföreningar som inte längre finns.
Det förbunden normalt sett lämnar till TAM-Arkiv är protokoll från alla sorters sammankomster på riksnivå, alla utgående handlingar (till exempel förbundstidningar som Statstjänstemannen), verksamhetsberättelser, broschyrer, informationsmaterial och i vissa fall diarieförda handlingar.
Därutöver finns dokument som sorteras in under begreppet ”ämnesordnade handlingar”. Det kan röra sig om en samling dokument kring ett visst fackligt arbetsområde.
