Idén om en diktväxling kom från Lina Ekdahl, och när Thomas Tidholm skrev sina dikter hade han hela tiden henne i åtanke. ”Skillnaden är enorm mot när man skriver utan en mot­tagare”, säger han.
Bild: Nadja Hellström
Idén om en diktväxling kom från Lina Ekdahl, och när Thomas Tidholm skrev sina dikter hade han hela tiden henne i åtanke. ”Skillnaden är enorm mot när man skriver utan en mot­tagare”, säger han.

Poeternas diktväxling ges ut i bokform

KULTUR: DIKTSAMLING2024-05-03

Allt från krig till loppisbesök och naturens växlingar avhandlas i de dikter som poeterna Thomas Tidholm och Lina Ekdahl regelbundet mejlat till varandra. Nu ger de ut samlingen ”Hur var det i Söderköping?” där deras röster stundtals förenas.

Av:  Birgitta Haglund

Varje fredag under nära 15 månaders tid, med start den 3 september 2021, har Lina Ekdahl och Thomas Tidholm sänt en dikt till varandra. Det oroliga världsläget under denna period gör sig stundtals påmint i deras ”diktväxling”, som i Thomas Tidholms ”Våren är van”, daterad dagen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Våren har upplevt det förr: ”soldater i blötsnö / blod i snösörja”. Kriget sprider en iskall fläkt ända till honom, men han gör ändå det han brukar om våren: laddar bilbatteriet, fyller på fågelmat och leder bort smältvatten, ”det är vad jag kan göra”, skriver han.

Lina Ekdahl menar att det är så här som de båda brukar skriva, både om det som sker globalt och runt stugknuten:

– Det är det som är vår utmaning i livet, att hitta balansen i att orka leva och engagera oss både i världen och i det som vi har närmast, säger hon, och Thomas Tidholm håller med.

Deras diktsamling Hur var det i Söderköping? som nu kommer ut på Ordfront förlag rymmer både existentiella frågor om livet och evigheten, med formuleringar som ”döden är ingenting / döden är noll / den kan vi glömma” (Thomas Tidholms dikt ”Från 1 till 10”) och mer handfasta tankar om politik, som några ord inför riksdagsvalet 2022: ”rösta så att de som har det sämst / får det bättre” (Lina Ekdahls ”Kalas”).

I sin dikt ”Pengarna” skriver Lina Ekdahl om hur nedskärningar inom vården kan drabba rent konkret. När hon följde med sin mamma till akuten såg hon gamla människor ligga i korridorerna utan kuddar i sina sängar.

– Det hade sparats in på det. Man tror ju inte det är sant. Det blev tydligt hur absurda de här besparingarna är. Vi är ju ett ganska rikt land ändå.

I diktsamlingen är också naturen ofta närvarande, med årstidernas ständiga växlingar och fåglars flykt över himlen. Thomas Tidholm bor i Arbrå i Hälsingland, med närmaste granne 250 meter bort. Skog och ängar utanför fönstret som han önskar att han kunde visa oss, men vi ses digitalt. Lina Ekdahl har skrivit sina dikter både i Göteborg och i sitt lilla torp i bohuslänska Brastad, där hon befinner sig under intervjun.

Det var hon som kom med idén till diktväxlingen, efter att ha sett en utställning på Konsthallen i Göteborg där en konstnär och dennes moster hade sänt teckningar till varandra. Lina Ekdahl ville prova samma sak fast med dikter och frågade Thomas Tidholm – under en period hade de två skickat varandra vykort.

Från början var inte tanken att det skulle bli en samling. De började bara skriva, efter att ha kommit överens om att dikterna skulle vara ganska korta, att de skulle ha en vecka på sig att svara och använda ”yxskaftsmodellen” – svaren kunde få vara mer av fria associationer än direkta återkopplingar. Thomas Tidholm beskriver det som att dikterna ”införlivas i varandra”.

– Lina fanns med hela tiden när jag skrev. Här handlade det om att skicka tillbaka någonting som var tydligt, till en specifik person. Skillnaden är enorm mot när man skriver utan en mottagare, säger han.

I början av läsningen är det lätt att hålla isär vem som skrivit vad, men sedan är det som att deras röster flyter ihop alltmer. De tycker båda att det finns ett släktskap mellan dem: i vemodet, och i hur de ser på sin omgivning – med värme och humor.

Just humorn är underfundig och lågmäld. Som i Thomas Tidholms dikt ”Död varg (semesterminne)”, en verklig historia om ”en liten skinntorr man” i en loppislada som inleder en konversation med att utan omsvep berätta att hans fru älskar trädgården, pelargonerna och sin loppis. Själv kommer han först i fjärde hand… 

Ytterligare en likhet mellan de två poeterna är att de skriver till synes rätt ”enkla” och begripliga dikter.

– Det är dikter som vid första anblicken verkar lättförståeliga, men så känner man att det myllrar av betydelser därunder. Det tycker jag att Thomas är genial på, säger Lina Ekdahl.

Thomas Tidholm beskriver det som att allting i tillvaron är obegripligt, men att vi via språket försöker fånga in något slags begriplighet.

– Jag vill beskriva saker på ett begripligt sätt för mig själv, men samtidigt blir jag medveten om ibland att det finns något som ligger bortom språket, som sträcker ut sig i oändlighet. Ungefär som förhållandet mellan jorden och universum.

Påståendet att deras dikter innehåller rätt många inslag av vardagsliv ifrågasätter han:

– Det beror på vad man menar med vardagligt. Var slutar vardagen och var blir det något annat?

– Det är väl det som är så häftigt med vardagen, att det samtidigt finns något hisnande i den, men det gäller att upptäcka det perspektivet och ta in det, säger Lina Ekdahl.

Några dikter i samlingen kretsar kring temat rättvisa. I ”Priset” skriver Lina Ekdahl att vi alla borde få pris, dessutom lika många priser, och därmed skulle det här med världens orättvisor ”kunna vara slutdiskuterat”.

– Ja, svårare än så är det inte, skrattar hon självironiskt och tillägger att hon önskar att vi skulle diskutera orättvisor lite oftare.

– Så som det ser ut i Sverige i dag går vi åt ett håll där klyftorna ökar, och vi har nästan slutat att prata om att det är ett problem.

I Thomas Tidholms svar på den dikten, ”Rätt-visan”, problematiserar han på ett humoristiskt vis själva begreppet: ”Rätten är en visa”. Han vill inte förkasta begreppet, men säger att det måste preciseras.

– Rättvisa är ett mycket abstrakt ord som folk använder utan att anse sig behöva förklara vad det handlar om. ”Frihet” är ett annat. Det finns ju ingen stat som har lyckats prestera någon sorts rättvisa som håller i längden, och frihet är snarare motsatsen till vad en stat är. Men människor vill ändå helst leva i ett samhälle som strävar efter dessa saker. Jag också.

Diktsamlingen kommer ut i maj

  • Lina Ekdahls och Thomas Tidholms diktväxling Hur var det i Söderköping? ges ut på Ordfront förlag den 9 maj.
  • Thomas Tidholm är författare, dramatiker och poet. Han debuterade 1966 och har släppt ett tjugotal diktsamlingar och lika många pjäser och barnböcker, och han har tagit emot flera priser. Hans senaste bok är tankeboken Mänskligheten.
  • Lina Ekdahl är poet, dramatiker och librettist till körverk. Hon debuterade 1994 och har släppt åtta diktsamlingar och en barnbok. För sin senaste samling Du är inte full du är fylld fick hon Bonniers lyrikpris.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA