Musik en viktig del av ungas identitet
Disneylåtar och Carola är sjukampsmästarinnan Carolina Klüfts favoriter. I likhet med många andra toppidrottare använder hon sig av musik för att peppa sig inför tävlingar.
Musik betyder mer än någonsin för ungdomar, säger Lars Lilliestam på Göteborgs universitet
Han har ställt frågor om musik till ett hundratal gymnasieungdomar. Ungdomarna fick lyssna på och tala om olika typer av musik, till exempel Mozart, dansband, Beatles, rythm & blues, hårdrock och hiphop.
– Dansbandsmusik och klassisk musik var lätt att klassificera. Mer modern musik var svårare, särskilt hiphop. Värderingarna är också tydliga. All musik är kringvävd av föreställningar som man måste förhålla sig till.
Lars Lilliestam blev överraskad av hur entydigt ungdomarna kategoriserade människor efter deras musiksmak.
– Kent är esteter, hiphop för losers och förortsbor, dansband är Volvo, villa och träningsoverall eller människor med dålig smak. Klassisk musik för bibliotekarier, musiker och överklass.
Sådana tydliga fackindelningar är på gott och ont, anser han.
– Inställningen till musik bidrar till att bygga upp identiteten, en fråga som är väldigt brännande när man är 16 år. Man får ett verktyg att känna efter, identitet, sammanhållning, markerar revir. Musiken blir en symbol för ens livshållning och ideologi.
– Men det är också därför det blir så starka motsättningar, och det är lätt att bli chauvinistisk: ”alla dansbandälskare är idioter”. De många grupperingarna ger en bild av en ganska splittrad kultur och ett splittrat samhälle. Subkulturerna är dessutom ofta socialt grundade, så man kan säga att musiken befäster sociala skrankor.
Den musik man träffades av i sena tonåren bär man ofta med sig som en del i identiteten.
– Den musiken har en särställning i ditt livs soundtrack och du har kvar en slags distanslöshet till den. För mig, till exempel, betydde John Lennon mycket. Jag sörjde i veckor när han dog och kan fortfarande inte spela den skiva som gavs ut efter hans död.