Museet emot strömmen
Starten var skakig och osäker. Man hade knappt hunnit öppna när anslagen så när drogs in – av politiska skäl. Men nu har Arbetets museum fått status som centralmuseum och ansvar för att synliggöra det svenska arbetets historia.
Skorstenarna sticker fortfarande mot skyn i Norrköpings industrilandskap. Men röken är borta, liksom industriproduktionen. Numera inhyser byggnaderna kontor, reklambyråer, Norrköpings konstskola och inte minst Campus Norrköping, Linköpings universitets avläggare i grannstaden.
Mitt i industrilandskapet, i den vackra byggnaden Strykjärnet, ligger Arbetets museum. Ett ungt museum, som firar sitt tioårsjubileum i höst. Det är också ett museum som saknar såväl föremålssamlingar som permanenta utställningar.
– Äldre besökare undrar ofta var vävstolarna är. Men det är människorna vi utgår ifrån, inte redskapen, säger vikarierande informationschefen Felicia Eriksson. Vi undersöker yrkesrollen i samspel med livet i övrigt, och hur människor påverkas av och kan påverka sitt arbete.
Arbetets museum är en stiftelse med LO, TCO, ABF, TBV och KF som huvudmän, och den fackliga anknytningen är påtaglig i museets verksamhet. Man samarbetar med fackförbund och fackliga arkiv i insamlingar av yrkesminnen, man bygger utställningar tillsammans, bjuder in till seminarier och erbjuder konferenslokaler (då ingår museivisning). Det är också en växelverkan.
– Häromåret gav till exempel TCO ut en rapport med titeln Många vägar in i morgondagens arbetsliv, och då ville de att vi skulle gestalta den, berättar museichefen Anders Lindh. Vi gjorde en ganska stor utställning på det.
Inför nästa års stora projekt är ett nätverksbygge med fackligt deltagande redan igång. På Internationella kvinnodagen den 8 mars slår museet upp portarna för en utställning om svensk kvinnorörelse under 30 år. ”Det privata är politiskt” är arbetsnamnet.
– Det känns otroligt bra att få upp detta på dagordningen nästa år, säger Anders Lindh. Det blir seminarier under hela året. Vi kan få igång en massa spännande debatter inför valet, möten mellan politiker, forskare och allmänhet.
Medarrangörer är Genussekretariatet i Göteborg, högskolan i Norrköping, åtta LO-förbund och sex TCO-förbund, däribland ST.
Museets fackliga anknytning är i dag okontroversiell, men så var det inte i början. En månad efter öppnandet i december 1991 föreslog dåvarande kulturminister Birgit Friggebo att anslagen skulle avvecklas.
– Då hade vi fått stänga, och alla investeringar skulle ha varit förgäves, säger Anders Lindh.
Motståndet berodde på att museet skulle ta upp frågan om arbetets villkor, tror Anders Lindh.
– Och det var tydligen väldigt känsligt. Men arbetet är ju en del av vår historia, precis som alla slott och minnen från adelns liv som vi bevarar.
När frågan kom upp till omröstning i riksdagen i april 1992 ställde centern och kristdemokraterna emellertid upp för museet och röstade emot sin egen regering. Och numera är det bara moderaterna som motsätter sig bidrag till Arbetets museum, och museet har fått ställning som nationellt, centralt museum.
Det betyder att man har ett nationellt ansvar för de cirka 1800 arbetslivsmuseerna i Sverige.
– Vi ska vara en resurs för dem, inte styra dem, förklarar Felicia Eriksson.
För tillfället samarbetar arbetslivsmuseer, invandrarföreningar och studieförbund på ett tjugotal platser i landet i ett projekt om invandring genom tiderna. ”Drömmen om ett bättre liv” heter projektet, som hittills resulterat i 18 utställningar, en bok, en film och en minnesinsamling.
Projektet får nu en internationell fortsättning. Tillsammans med museer i Hamburg, Manchester, Berlin, Köpenhamn och österrikiska Steyr ska Arbetets museum göra en vandringsutställning om migration. Alla bidrar med sina nationella delar, och det hela översätts till de olika språken.
I höst blir det också tioårskalas. Hur jubileet ska firas är ännu inte spikat, men så mycket är klart att ett nyinstiftat pris för dokumentärfotografi ska delas ut.
– Det dokumentära fotot har utvecklats till en fast verksamhet och är något vi blivit lite kända för, konstaterar Felicia Eriksson. Det vill vi gärna utveckla och kanske ta ett större ansvar för.
Höstens fotoutställning har tillkommit i samarbete med SKTF. Fotografen Lars Tunbjörk har rest runt i världen och tittat på tjänstemäns arbetsmiljöer. Arbetsnamn: Kontor.
1 000 museer om arbetslivet
De svenska arbetslivsmuseerna har en samarbetsorganisation som heter Arbetsam.
På dess hemsida (www.arbetsam.com) finns 1 000 museer listade i bokstavsordning, från Abborrtjärnsbergs finngård i Torsby till Övre Stortorpets krukmakeri i Arvika. Ytterligare en databas finns på adressen http://hembygd.abm.uu.se.
