Krångelsvenska blir läsbar
”Detta rum skall migreras den 10 maj”. Den lilla lappen på dörren till arbetsrummet blev droppen för Wiwi Samuelsson. Hon drev igenom ett språkvårdsprogram på sin arbetsplats Migrationsverket.
Migrationsverket fattar varje år tusentals beslut som berör människor som förstår svenska dåligt eller inte alls. Det är också beslut som kan få omvälvande betydelse för den det gäller, till exempel om asyl, uppehållstillstånd eller utvisning.
Trots det har besluten formulerats på ett sätt som skulle kunna få en normalbegåvad svenskspråkig person att gå i taket. Som den följande texten, ett svar till en människa som ansökt om rättshjälp till advokat:
”Enligt 11 kap 8 § första stycket 2. samt andra stycket Utlänningslagen skall i ärende angående utvisning enligt 4 kap 3 § offentligt biträde förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas.
Invandrarverket behandlar för närvarande inte ärendet som ett utvisningsärende. Behov av biträde saknas således.”
– Den som fått detta kan nog aldrig ana att det är ett ganska positivt besked, säger informatören Wiwi Samuelsson. Motiveringen innebär att det lutar åt att det inte blir någon utvisning, och då behövs inget biträde. Förmodligen hade alla andra sätt att uttrycka det blivit begripligare.
Wiwi Samuelsson och hennes kollegor på informationsenheten har känt av effekterna av myndighetens dåliga språk inpå bara telefonörat.
– De sökande ringde hit, genom vår överbelastade växel, och frågade vad det var för besked de fått.
Nu har det blivit ett par snäpp bättre. Efter den ödesdigra lappen och Wiwi Samuelssons initiativ satte Migrationsverket 1997 igång ett arbete för att förbättra sitt språk. Det har varit ett mödosamt arbete, och det är långtifrån klart.
– Vi var nog lite blåögda. Om man bara talar om hur det ska vara blir det nog bra, trodde vi. Vi hade också en entusiastisk generaldirektör och direktion, som trodde att det skulle gå fortare och enklare än det faktiskt gjorde.
Till att börja med fick en språkkonsult gå igenom och analysera olika typer av handlingar. Resultatet var delvis förbluffande.
– Vi upptäckte att vi satt och skrev till våra sökande i tredje person. Jag hade heller aldrig reflekterat över det innan. Var använder man det? Mot beväringar, kanske: ”Karlsson utgår riktning Tallinn!”
En första slutsats blev därför att ändra till direkt tilltal. Dessutom skulle man skriva du, inte ni.
– Det blev en orgie i diskussioner och känslor, minns Wiwi Samuelsson. Flera kollegor satte huvudet i pant på att aldrig skriva du. Men problemet med ”ni” är att det kan betyda flera personer.
Verkets handläggare skulle etikettera sig själva som ”vi”, slog man också fast.
– När vi hette Statens invandrarverk skrev vid omväxlande det, Invandrarverket eller förkortningen SIV. Det gav en språklig variation, men var förvirrande för mottagarna. Och vem var SIV? Vi hade en polis som hette Siv anställd, och hon fick ta emot en hel del.
Numera har Migrationsverket byggt upp en permanent språkvårdsorganisation med ett 40-tal språkvårdare och en ansvarig i varje region. En språkkonsult har anställts, språkliga riktlinjer har antagits, språkfrågor ingår i utbildningar för nyanställda och alldeles nyss kunde verket visa upp sin första skrivhandledning.
Verktygen ska hjälpa handläggarna att samtidigt bry sig om språket och se det med lite distans.
– Språk hanteras så ovetenskapligt i någon mening, menar Wiwi Samuelsson. Många betraktar det som ett utflöde av den egna personligheten, inte som ett verktyg i arbetet.
Högsta chefens uttryckliga stöd för verksamheten har varit viktigt. GD Lena Häll-Eriksson har deklarerat att hon hädanefter inte skriver under ärenden hon inte förstår.
– Det är ganska tufft, eftersom det innebär att folk får vänta på beslut ännu längre, säger Wiwi Samuelsson.
Nästa stora uppgift är att rensa i det språkliga ogräs som frodas i Migrationsverkets skrivmallar. Wiwi Samuelsson ser inte alldeles glad ut när hon tummar på den tjocka mappen med så kallade textsträngar – standardformuleringar som man får fram genom att knappa in en kod, till exempel ”anknytning på familjeanknytningsgrund avvisas”.
– De är formulerade av gudvetvem. De flesta kan man ta bort, men att säga det när handläggarna är jagade av väntande sökande är inte lätt.
Förra året belönades Wiwi Samuelsson med regeringskansliets lilla Klarspråkskristall för sina insatser som eldsjäl i språkarbetet. Men själv vill hon tona ned föreställningar om stora framsteg.
– Jag kan inte påstå att vi åstadkommit en revolution. Och man kommer aldrig i mål, men man kan hoppas att det blir bättre. Ett allmänt intresse och vaksamhet borde ge resultat.
Gamla mallen:
”Grund för avvisning har förelegat med stöd av 4 kap.1 § första stycket 2 och 4 kap. 2§ första stycket 1 utlänningslagen. Några skäl att ändra polismyndighetens beslut har inte kommit fram. Skäl att bevilja uppehållstillstånd på en här i landet gjord ansökan föreligger inte.”
Nya mallen:
”Vi anser att det har funnits grund för polismyndighetens beslut att avvisa dig. Det har inte kommit fram några skäl för att ändra beslutet. Vi avslår därför ditt överklagande.”
Skriv
levnadssätt, inte vandel
betalas ut, inte utgår
överklaga, inte fullfölja talan
lämna in, inte inge
få eller ha, inte uppbära
