Hon utmanar vår köphysteri
Feministikonen Nina Björk är tillbaka – denna gång med en hård konsumtionskritik i bokform. Hon kritiserar bland annat feminismens tal om oberoende och frihet och ser en politisk potential i föräldraskapet.
»Världen brinner! Och vi ska drömma om nya köksbord«, skrev Nina Björk för några år sedan i en omdiskuterad krönika i Dagens Nyheter. »Skitdrömmar«, kallade hon suktandet efter nya kök, ismaskiner och hotellstylade sovrum.
Hennes eget köksbord är ett klassiskt gammalt slagbord. Vid det, i familjens lägenhet i Lund, dricker vi kaffe och pratar om hennes nya bok Lyckliga i alla sina dagar. Där fördjupar hon sin kritik av konsumtionssamhället, med exempel från Disneyfilmer, reklam och livsstilsmagasin. Åter är våra drömmar utgångspunkten.
– Jag tänkte att jag skulle skriva om diskrepansen mellan hur otroligt uppmuntrande vi är inför personliga drömmar och hur fördömande vi samtidigt är mot politiska utopier, berättar hon.
Så var det med reaktionerna på hennes krönika, menar hon: kritikerna försvarade rätten att drömma om nytt kök, men attackerade Nina Björks dröm om ett mer jämlikt och mindre konsumtionsorienterat samhälle.
I boken analyserar hon detta som ett tecken på hur vårt samhälles credo om ständig tillväxt genomsyrar våra tankar. »Vår ekonomi vilar på en mänsklig plikt att drömma och begära varor, tjänster och service« skriver hon, »men vi känner inte igen den som en plikt«. I stället upplever vi den »som ett uttryck för vår egen fria och individuella vilja«.
– Man kanaliserar människors drömmar till konsumtion.
Vi drömmer om vänner – och Harley Davidson marknadsför sina motorcyklar med broderskap som tema. Vi drömmer om kärlek och erbjuds en förförisk parfym.
– Reklamen strukturerar ens tillvaro i konsumtionssyfte. Det är en fostran som fungerar.
Nina Björk konstaterar att vi lever »konsumtionsliv« på alltfler områden: någon handlar åt oss, städar hos oss, hämtar på dagis. Rutavdragen är, menar hon, ett sätt för staten att signalera att de beteendena är önskvärda.
– Det ligger helt i kapitalismens logik. Någonting köps och säljs och så kan man göra vinst.
De ekonomiska tänkandet sprider sig också till våra relationer och vår människosyn.
Nina Björk berättar hur hon läst en frågespalt i en psykologitidning, där en kvinna ville ha råd angående en krävande vän som mådde dåligt. Svaret blev att om vännen tar för mycket energi så skulle kvinnan lämna henne.
– Hamnar jag på plus i den här relationen eller hamnar jag på minus? Det handlar om att räkna, inte tänka, inte fråga sig »hur vill vi ha det här, tillsammans?« utan »hur ska vi få den här budgeten att gå ihop?«.
– Inga andra argument än ekonomiska godkänns. Det gör det väldigt svårt att tala något annat språk.
Men Nina Björk ser ett område som undandrar sig det ekonomiska tänkandet: föräldraskapet.
I boken skriver hon om hur barn inte kan bytas ut, och om den gravida kvinnan som »en dementi av vår moderna uppfattning av individen som autonom«.
Hon kritiserar feminismens språk om oberoende och frihet, väl medveten om att det kan uppfattas som provocerande.
– Jo, jag kan förstå feminister som reagerar på det. Samtidigt så erfar nog många föräldrar att man inte ställer de där frågorna: »vad tjänar jag på det här?«, »hur länge ger den här människan mig någonting?« Man blir i stället väldigt generös.
Det finns en politisk potential här, tror Nina Björk, just för att det ekonomiska tänkandet går bet. Och hon utvidgar lite försiktigt resonemanget till parrelationer och äktenskap.
– Jag vill inte säga att långa äktenskap är bra, självklart måste man kunna gå ganska lätt. Men jag har själv känt en förvandling i relation till min man.
I boken beskriver hon känslan som att hennes man har blivit hennes öde. Det har med en gemensam historia att göra, hur man »vävs in i varandra«. Man är inte riktigt en separat individ längre.
– Att inte känna den erfarenheten som hotande är nog svårt i ett samhälle som tycker så mycket om individualism, oberoende, frihet och självständighet. Vi har inte riktigt ord för ödesgemenskap.
Men, menar Nina Björk: det finns något positivt i att inte kunna välja. Det uppfyller en längtan om gemenskap och solidaritet, som dränks i samtidens konsumtions- och prestationsideologi.
Nina Björk är starkt kritisk till vad dagens globala kapitalism gör med oss, och hennes framtidssyn är mycket mörk.
– Jag tror att människan egentligen vill ganska bra saker. Men jag är inte hoppfull. Inte ens om alla politiker skulle komma på att, nej, vi måste verkligen lägga om systemet, så skulle de ha makt att göra det.
– Jag tror att det kommer att vara miljöförstöringen som gör att systemet kollapsar. Och att det kommer att ske rätt sent, och vara rätt jävligt.
Nina Björk
Litteraturvetare och författare. Hon är mest känd för sin debutbok, den feministiska debattboken Under det rosa täcket(1996), som hade stor betydelse för den feministiska rörelsen i Sverige under 1990-talet. Hon har också skrivit Sireners sång (1999) och Fria själar (2008). Lyckliga i alla sina dagar är Nina Björks fjärde bok.
Så länge vår jämställdhet har ett värdesystem som bygger på individiualism, konsumism och kapitalism är den ointressant för den plats som mänskligheten nu befinner sig.
Feminismen i sin svennetappning är lättsåld eftersom allt som tilltalar vårt ego är det.