Här kommer Franz Kafka
Den tjeckiskjudiske författaren Franz Kafka har haft en enorm betydelse för den moderna litteraturen. Och hans namn har blivit ett begrepp i sig. Nu översätts Kafkas samlade skrifter till svenska. 18 volymer ges ut
När USA satte upp tre svenska medborgare på sin terroristlista beskrevs deras situation som »kafkaartad« och »kafkaliknande«. Männen sades vara utsatta för en »kafkaprocess« i vilken de förklarats skyldiga trots att inga bevis presenterats och utan att det fanns en instans att överklaga till. Ordsammansättningarna med författaren Franz Kafkas namn är så väl inarbetade i vårt medvetande och i den rättsliga retoriken att de utan vidare förklaringar kunde beskriva männens maktlöshet inför myndigheternas till synes godtyckliga beslut.
Men den som läser Franz Kafkas Processen upptäcker att det kan röra sig om en feltolkning. En av Kafkas nya översättare, Erik Ågren, säger:
Ingen är oskyldig
–Jag tror att det är fråga om ett missförstånd. I alla fall om man tror att Josef K i Processen skulle ha varit oskyldigt utsatt för ett rättsövergrepp. Kafka skrev uttryckligen i sina dagböcker att Josef K är skyldig. Jag lutar åt att tolka boken som att Josef K driver en process med sig själv. I början betraktar han sig som oskyldig, men allteftersom processen fortskrider ändrar han sig. I slutet följer han frivilligt med sina bödlar och säger sig till och med vara beredd att själv hålla i kniven som de ska avrätta honom med. Kafka menade att ingen är utan individuell skuld.
Hur Kafkas roman ska tolkas är visserligen en omtvistad fråga, men få personer är mer kunniga i ämnet än Erik Ågren. Tillsammans med kollegan Hans Blomqvist håller han på att översätta Kafkas samlade skrifter för Bakhåll förlag. Deras samarbete inleddes i liten skala redan för tjugo år sedan. Sedan utgivningen kom i gång på allvar 2000 har elva av arton planerade volymer getts ut.
Kafka föddes 1883 i Prag och kom att jobba som statlig tjänsteman på Institutet för arbetarnas olycksfallsförsäkring för konungariket Böhmen. Erfarenheterna därifrån använde han till att beskriva bisarra byråkratier i sina texter. I Processen är det omöjligt för Josef K att förstå vem som har anklagat honom, vad han är anklagad för och hur han ska försvara sig.
Samma tema går igen i romanen Slottet, som i Erik Ågrens och Hans Blomqvists översättning kommer ut i november. I Slottet anländer en vandrare med namnet K till en by på landet. På kvällen blir han väckt av en man som förklarar att han inte får stanna kvar utan slottets tillstånd. K drar till med nödlögnen att han är lantmätare, vilket kontrolleras och till allas förvåning bekräftas av slottet.
Romanen skildrar sedan Ks försök att bringa klarhet i det muntliga tillstånd han har fått och vad han ska göra som lantmätare. Byn har nämligen inget behov av en lantmätare.
–K söker hela tiden kontakt med slottet. Det första han gör är att försöka gå dit själv. Men varje väg han träder in på leder tillbaka till utgångspunkten. Målet för hans strävan, slottet, försvinner alltid i fjärran trots hans försök att närma sig det. De personer K sedan hänvisas till hör inte direkt till slottet, men har möjligtvis tillåtelse att ha kontakt med slottet. Det visar sig att slottet styrs av en oöverskådlig byråkrati, vilket är typiskt för de organisationer Kafka skildrar, säger Erik Ågren.
Begriplig och aktuell
Eftersom romanen är oavslutad slutar den mitt i Ks strävanden. Enligt Kafkas vän Max Brod hade Kafka tänkt att den skulle sluta med att K får sitt riktiga tillstånd på dödsbädden, men det vet man inte säkert. Liksom Processen kan även Slottet tolkas som en kritik över statlig byråkrati, men en annan tolkning är att slottet symboliserar den gudomliga nåden.
–Trots att Kafka använde föreställningar hämtade från judisk mystik från långt tillbaka i tiden är den skriven på ett sätt så att detta blir begripligt och aktuellt även för oss. Det är allmänmänskliga frågor om individens skuld och räddning.
Det speciella med Kafkas texter är att de är skrivna med ett enkelt språk som skildrar realistiska vardagshändelser, men att den verklighet som beskrivs är skev. I novellen Förvandlingen upptäcker Gregor Samsa att han har förvandlats till en jättelik insekt. När detta bisarra faktum väl införts i berättelsen fortsätter den sedan i realistisk stil. I Processen och Slottet är verkligheten absurd, men människorna agerar logiskt efter de förutsättningar som ges. Den här skevheten skapar en känsla av overklighet, man vet inte om det är på riktigt eller en dröm – den kafkalika känslan.
Ofärdigt och osorterat
Erik Ågren och Hans Blomqvist belönades förra året med Natur och Kulturs översättarpris för sin gärning. Många av texterna i serien med Kafkas samlade skrifter presenteras för första gången på svenska. Bland annat har de översatt kapitel i Processen som sorterats bort i tidigare utgåvor. En textkritisk svårighet med Kafka är nämligen att endast ett fåtal texter gavs ut under hans levnad. De flesta, inklusive Processen, förblev ofärdiga och osorterade manuskript som han lämnade efter sig vid sin bortgång i tbc 1924.
Bad vännen bränna allt
Det är till och med en öppen fråga om texterna överhuvudtaget borde ha getts ut. Efter Kafkas död hittades två testamenten i vilka han bad vännen Max Brod att bränna alla manuskript. Max Brod vägrade och blev i stället den som sammanställde och gav ut Kafkas verk. Han hade klargjort sin inställning redan innan Kafka dog och menade därför att om Kafka verkligen ville att manuskripten skulle brännas borde han ha vänt sig till någon annan.
Av de arton volymerna är det bara den först utgivna, En svältkonstnär, som innehåller texter Kafka själv gav ut. De övriga består av ofullbordade romaner, textfragment, dagböcker och brev. Är det verkligen nödvändigt att ge ut allt detta?
–Vi vill inte styra läsaren genom att tala om vad som är väsentligt och intressant. Läsaren får göra den bedömningen själv. Men en viss sovring är naturligtvis oundvikligt. Ibland har Kafka bara antecknat telefonnummer på en lapp eller skrivit två ord som inledning på en text. Det är hans litterära kvarlåtenskap vi publicerar, säger Erik Ågren.
I översättningsarbetet har Erik Ågren och Hans Blomqvist läst åtskilliga hyllmeter med litteratur om Kafka och om samhället han verkade i. Vem var han egentligen?
–Han var en väldigt paradoxal människa. I grund och botten en stark person, men samtidigt var han bräcklig. Han hade en stark tro på att han hade en uppgift med sitt författarskap, men blev ofta förkrossad och såg sig då som en nolla. Det hänger ihop med ifall han har skrivkramp eller inte. En av volymerna i serien har titeln Jag har inga litterära intressen utan består helt av litteratur. Det är ett Kafkacitat som säger en hel del om hans syn på sig själv.
Googletoppen
De vanligaste sammansättningarna med »Kafka«, hittade på internet med hjälp av Google:
1. kafkaliknande
2. kafkaartad
3. kafkasituation
4. kafkaprocess
5. kafkalik
Bubblare: kafkastämning, kafkaaktig, kafkarättegång, kafkaupplevelse, kafkadröm, kafkadag och kafkansk.
