Det våras för skräckfilmen

KULTUR: FILM OCH DVD2012-05-08

När ljuset kommer, kommer också mörkret. För det är framför allt på våren som skräcken och ondskan flyttar in på repertoaren, oftast i mindre eggande skepnad – men det finns undantag.

Av:  Fredrik Sahlin
  • The Woman In Black

är ett sådant. Om man som undertecknad föredrar gengångarskräck framför slaktdito ger denna brittiska skapelse sköna rysningar av den gamla skolan. Alltså lite blod men många onda stämningar, framkallade av en regissör som tar hjälp av genrens alla trolleritrick, och gör det väl. I huvudrollen ser vi Harry Potter (nåja, Daniel Radcliffe) som här konfronteras med skumma bybor och en svart dam i ett mystiskt hus. Klassiskt. (Bio 27/4)

  • Babycall.

Noomi Rapace är vi numera vana att se fajtas om utrymmet bredvid Hollywoodstjärnor, men här spelar hon

huvudrollen i en norsk thriller som spekulerar i den skräck som alla som någon gång använt en babycall har fantiserat om: Tänk om man plötsligt hör en främmande röst i det rum där ens barn ligger och sover! Det gör Noomi och sedan brakar det loss. (Bio 18/5)

  • The Dictator

är ingalunda en skräckis, även om Sacha Baron Cohen (känd för rollerna som Borat och Brüno) ibland kan vara skrämmande pubertal. Trejlarna inför denna film om en diktator i en bananrepublik som kommer till New York motsäger inte denna teori. Men det är ändå något visst, om än inte vasst, som gör Cohens krumbuktande lockande, ibland till och med oemotståndligt (den inledande halvtimmen av Borat är exempelvis humorhistoria). Filmens slogan säger det mesta: Den heroiska berättelsen om en diktator som riskerar sitt liv för att se till att demokrati aldrig kommer till det land han så älskvärt förtrycker. (Bio 16/5)

  • Bullhead,

ett belgiskt drama med thrillerinslag, är mörkast av dem alla. Det här är en egenartad historia från en sällan besökt spelplats, nämligen den europeiska kött- och hormonmaffians undre värld. Den här hårda berättelsen om en ung pojkes hemska öde är våldsam och gripande på samma gång, och ger en bitter eftersmak som skulle kunna göra Ronald McDonald till vegetarian. (Bio 4/5)

  • Prometheus.

Lite tidigt, kanske, att ha med Ridley Scotts mastodontprojekt här, eftersom det inte landar på biografen förrän den första juni – men med tanke på hur mycket det redan nu har tjattrats om Prometheuspå nätet lär den kännas uttjôtad redan vid premiär. Men visst, om man ska döma efter de stramt stilfulla trejlar som har spritts viralt på nätet ser Scotts Alien-prequel onekligen eggande ut. Hoppas att den lever upp till hypen. (Bio 1/6)

Fredrik Sahlin är filmrecensent och journalist.

  

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA