Josefin Olevik: Laddade semesterval
Josefin Olevik, frilansjournalist, skriver om sökandet efter en rejäl förflyttning från vardagen och en annan frukost än den hemma.
Nu sitter Nisse på sin hopfällbara solstol med fötterna på gräsmattan som ser ut att vara köpt på Clas Ohlson. Han vinkar god morgon till grannarna över vindskyddet. Det är semestertider.
För två år sedan tillbringade jag sommaren med att campa, precis som en tiondel av Sveriges övriga befolkning. Jag var ny i campingvärlden och det fanns många saker som jag inte begrep. Och som jag, uppriktigt talat, irriterade mig på. Nisse var en sådan.
— •l• —
Nisse lämnar i maj varje år villan med sin stora trädgård för att tillsammans med hustrun flytta in i husvagnen på en fullbokad camping tjugo kilometer bort.
Nisse sår om sin gräsmatta varje säsong för att få en perfekt ljusgrön borst och han har ett ministaket längs sin tomtgräns för att ingen ska gena över den.
Han bytte camping för några år sedan eftersom han tyckte grannarna var för kontaktsökande och han har nu ett blått vindskydd som markerar en social gräns. Man hejar över tygväggen, sedan går man vidare.
Nisse gillar inte stränder och går aldrig ned till den vitsandiga havskusten som ligger 100 meter ifrån parasollen.
Nisse sitter i sin stol, inpassad mellan förtältets ytterkant och tomtgränsen, och låter somrarna passera. Han vill ha lugn och ro och annan frukost än hemma.
Herregud, vad det provocerade mig. Då kunde han väl lika gärna stanna i villan.
— •l• —
Men några månader senare, på en fest, hör jag mig själv förklara vad jag helst ville ägna en kommande ledighet åt.
Jag ville bo i en stuga med en vägg öppen mot en blomsteräng och en stilla sjö. Jag ville låsa alla dörrar och tejpa igen alla postinkast. Där ville jag vifta på tårna bland myror och humlor och vända ansiktet mot himlen när det regnade.
Det tog några sekunder innan det landade, drömmen var ju rakt av stulen från Nisse.
Jag – en Nisse som svängde mig med fina ord. Aj.
— •l• —
Vad är det med semester egentligen? Var man tillbringar sin lediga tid är förfärligt laddat, det identifierar en person på precis samma sätt som ett yrke, om inte mer. Vad vill man utstråla, vem vill man vara? Bestiga Mount Kenya, pressa på Mallis, shoppa i New York eller ställa upp husvagnen i Varberg?
Jag är ganska ofta i en fjällstuga vid trädgränsen, med whisky i glaset och en topptur i benen. Ibland är jag i en kajak i Amazonas, med bete för att fånga pirayor invid fötterna. Om jag inte ligger i en låst låda och surar i sommarregnet. Och det kan jag väl göra om det får mig att känna mig intressant?
Den perfekta semestern är ett tillstånd, jag tror det är så
enkelt. Platserna och aktiviteterna, fotbolls-VM och röda stugor – allt är bara hjälpmedel för att hitta en ny frukost.
Så snart sitter jag, åtminstone mentalt, en campingtomt från Nisse i solstolen. För allt jag vill uppnå är lugn och ro i huvudet och en rejäl förflyttning från vardagen. Om man lyckas uppnå det med en hopfällbar solstol och en friserad gräsmatta kan jag bara böja min nacke i djup respekt.
Josefin Olevik är frilansjournalist.
2009 kom hennes bok Campingland.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.