Isobel Hadley-Kamptz: God moral med tveksamt resultat

KRÖNIKA: GÄSTKRÖNIKA2010-05-04

Budgetreglerna har förvanskats från praktiska sätt att hålla bättre i pengarna till högstämd retorik om den goda politiska moralen, skriver Isobel Hadley-Kamptz, frilansskribent och författare.

Den som är satt i skuld är icke fri.

Sällan har ett banalt ordspråk inpräntats så hårt i det kollektiva medvetandet som det där perssonska stävet. Inte så att vi inte sms-lånar för glatta livet eller topplånar till bostäder som alla fattar snart måste falla i värde, men i staten, där lånas det icke.

Det är budgetreglerna, utgiftstaket och kravet på budgetbalans som ligger bakom, och det ska vi vara mycket tacksamma för. Vi är i dag inte Grekland. För bara sådär 18 år sedan var vi det. Tacksamhet, alltså.

Nu stormar borgerliga politiker och debattörer mot de rödgrönas delvis lånefinansierade satsning på järnväg. »Det är inte ansvarsfullt«, sade Fredrik Reinfeldt exempelvis till TT, att »konsumera stora järnvägsprojekt till lånade pengar.« Svenska Dagbladets ledare kommenterade: »Ett dåligt och oansvarigt lån är dåligt och oansvarigt.« Exakt varför lånen var oansvariga framgick inte, inte heller hur Reinfeldt såg det som »konsumtion« snarare än en investering att dra järnvägsräls.

                                                           — •l• —

I privat verksamhet är det inga konstigheter att bekosta en ny fabrik, eller ett nytt kök, med lån. Varför är det så annorlunda när staten gör samma sak?

En rimlig förklaring är att politikerna annars skulle lockas att definiera nästan vilka utgifter som helst som »investeringar«, må det vara utbildning, renhållning eller sjukvård. Nästan allting som det offentliga gör har ju goda effekter också på sikt. Gränsdragningarna blir svåra, riskerna för budgetkaos betydande.

Men ny infrastruktur för transporter kostar ohyggligt
mycket pengar, särskilt i tättbefolkade områden. Samtidigt kan de tänkas stå där hemskt länge och innebära nytta för många generationer skattebetalare. Finansminister Johan
August Gripenstedt byggde i mitten av 1800-talet ut stambanan för lånade pengar, spår som vi fortfarande använder.
En klok investering, får man nog lov att säga.

Man skulle rent av kunna se det som rättvist med låne-
finansiering i dessa fall. Framtidens skattebetalare får vara med och betala för den nytta de själva kommer att få ta del av.

                                                           — •l• —

Budgetreglerna har förvandlats från praktiska sätt att bättre hålla i pengarna till högstämd retorik om den goda politiska moralen. I kommunerna är det inte ens möjligt att balansera ett gott år mot ett dåligt, kravet på balans gäller varje enskilt år. Det leder till ryckiga anställningsvillkor och risk för skatteförstärkta lokala konjunktursvängningar. I staten tycks man ha glömt att idén var balans över en konjunkturcykel och båda blocken anklagar varandra för att ha satt på lånebyxan så fort det inte stämmer årsvis.

Kanske krävs den hårda tolkningen för att politikerna inte ska kasta all sans överbord. Såhär ett valår känns det lite så. Priset blir dock möjligen att det verkligt långsiktiga, och verkligt viktiga, aldrig blir gjort.

Isobel Hadley-Kamptz är frilansskribent och författare. Hon bloggar på http://isobelsverkstad.blogspot.com.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA