Helena Giertta: Visst kan myndigheter äga tidningar
»Kanske skulle ett tidskrifts-public service kunna vara vägen ut för att rädda både Riksdag & Departement och 8 sidor utan att någon tappar ansiktet.«, skriver Helena Giertta.
Ska staten äga tidningar?
Tja, varför inte.
Tidningen Riksdag & Departement har varit ett utmärkt exempel på hur fristående och självständig en myndighetstidning kan vara. Den har dragit fram nyheter som ingen annan har hittat.
Ansvarig utgivare har funnits på redaktionen och mig veterligt har varken riksdagen eller departementen försökt styra tidningens innehåll. För det väsentliga är ju just det – att det är journalistik och inte propaganda i de statligt ägda tidningarna.
Riksdagsstyrelsen förordar att riksdagen inte längre ska ge ut tidningen. Nu står hoppet för tidningens fortlevnad till konstitutionsutskottet. Men stödet för tidningen tycks inte vara tillräckligt starkt för att beslutet ska kunna bli något annat än en nedläggning.
Regeringspartierna vill lägga ned Riksdag & Departement för att spara pengar och för att man har den allmänna inställningen att staten inte ska äga tidningar. Oppositionen säger å sin sida nej till att sälja tidningen för att den på samma luddiga sätt inte vill att varumärket Riksdag & Departement ska kunna användas av vem som helst. Bland de intressenter som velat köpa tidningen finns bland annat tidskriften Dagens Samhälle som ges ut av arbetsgivarparten inom kommuner och landsting.
Låst läge alltså – den får inte säljas och den får inte drivas vidare av någon annan. Trots att alla inblandade säger att den spelat stor roll och varit viktig.
I en annan del av statsförvaltningen har tankarna gått i motsatt riktning. Det lättlästa magasinet 8 sidor har varit en självständig journalistisk röst för dem som har behov av lättlästa nyheter på svenska. Där vill en utredning i stället stärka greppet om tidningen och minska dess oberoende genom att låta den tas över av en myndighet.
8 dagars chefredaktör Malin Crona har i vår tidning, Journalisten, lanserat en idé om att i stället låta tidningen ingå i public service, som i dag består av SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Att tillsammans med dem samla de journalistiska produkter som i dag ägs av staten är en intressant tanke. Inom public service kunde, förutom Riksdag & Departement och 8 sidor, exempelvis även Sidas tidning Omvärlden ligga. Fördelen är uppenbar: Inom public service finns en vana att sköta ägande, uppdrag och journalistisk självständighet. Kanske skulle ett tidskrifts-public service kunna vara vägen ut för att rädda både Riksdag & Departement och 8 sidor utan att någon tappar ansiktet.
Men det är mer av en kompromisslösning. Även myndigheter kan äga och driva tidningar, de har gjort det och gör det ofta med gott resultat.
Oavsett vilken lösning man föredrar brådskar det för Riksdag & Departement, ett slutgiltigt beslut om nedläggning fattas förmodligen under våren. Innan dess hoppas jag att beslutsfattarna tar sitt förnuft till fånga.
Helena Giertta är chefredaktör för tidningen Journalisten.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
