”Go retro” och påverka
Retro brukar ofta betyda att man gör något eller använder något som egentligen inte hör till samtiden. Själva ordet är en förkortning av ordet retrospektiv som betyder återblick eller tillbakablick.
Att ”go retro” skulle då innebära att idag använda något eller vara på sätt som var modernt på till exempel 60- till 80-talet. Vad som är retro kan variera mellan enskilda personer, grupper och kulturer, men för att ge ett personligt exempel så skulle ”go retro” för mig innebära att damma av mysplyschen och återigen lufsa omkring i den med tillhörande Helly Hansen-sockar. Jag tror att de flesta har haft någon liknande mysig utstyrsel som man snabbt iklädde sig när man kom hem.
Själv byter jag fortfarande kläder efter arbetsdagen, men själva mysplyschen tillhör det förgångna. I vår familj var mysplyschen antingen mörkbrun eller mörklila med, av min mamma, påsydda muddar i både ärm- och byxslut. Så här i efterhand är det inte något jag saknar.
Men tyvärr har mitt förhållande till mysplyschen inte påverkar modeindustrin. Plyschtrenden försvann ett kort tag, men idag är plyschkläder och byxben med antingen muddar eller snörning nedtill tillbaka.
Under samma tidsperiod som jag gick omkring i min mysplysch pågick en annan trend som tyvärr inte sett sin renässanstid ännu.
Det fanns då ett stort antal människor som ansåg att de aktivt kunde påverka samhället. Människor trodde då att man kunde samlas i en grupp för en sak, för en fråga och genom att driva den tillsammans så kunde man förändra i kommunen, i Sverige… ja, till och med i världen.
Demonstrationer för världsfred samlade tusentals människor som tillsammans agerade för sin sak och mot något som de ansåg vara felaktigt. Tillsammans var man stark! Men som sagt var, trender verkar komma och gå och kanske är det så att har man en gång varit i ”plyschbyxorna” så vill man inte dit igen.
Den tid, kraft och energi man lade ner gav ju ändå ingenting. Inte har vi fred i världen idag. Men hur vet vi att kampen inte gav resultat?
Vi människor är duktiga på att lägga ner tid på det som vi ser ger direkt avkastning. De förändringar som vi inte ser, tror vi inte finns och därför är vi mindre motiverade att stödja en kamp för något abstrakt. Vi har ju egentligen ingen aning om hur det hade varit idag om vi inte engagerat oss i de frågor som var aktuella till exempel på 1970-talet och som faktiskt är högaktuella även idag, som till exempel Irak-kriget.
Vi vet väldigt lite om vad uteblivna händelser i historien skulle ha skapat för framtid. Vi vet bara att händelser i historien gett effekter på hur världen ser ut idag. Så hur vi än gör kommer våra handlingar idag att påverka framtiden. Varför inte då göra medvetna val och på så sätt stödja och engagera oss i något vi verkligen tror på. Istället för att bara sitta passiva, tigande och se på när andra aktivt påverkar framtiden.
Så ”go retro” och på med mysplyschen!
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.