Ellen Albertsdóttir: Bryssel lockar när Island sätter segel
Nya vinder blåser på Island. Landet har visserligen flera kollapsade banker och en osannolikt hög statsskuld, men den lilla ön i Nordatlanten har också hästar, lamm, fiske turism, läkemedelsindustri och naturresurser, skriver frilansjournalisten Ellen Albertsdóttir.
Jag har inte varit på Island sedan i somras, men redan då hade den isländska krónan börjat dala. I min byrålåda ligger nu isländska sedlar och tynar bort. Ännu värre är det såklart för dem som bor på Island. Mat och bensin var dyrt redan innan, och det blev bara värre när krónan störtdök. De bensinslukande jeeparna, som tidigare dominerade den isländska stadsbilden, är i dag helt osäljbara.
Svårt är det också för dem som vill åka utomlands, och i höstas avråddes min farbror från att använda sitt bankkort i Sverige. Ingen visste vad den isländska kronan var värd. Samtidigt rådde importstopp och garner som inhandlats till syjuntan vid min farmors äldreboende fastnade därför vid gränsen.
— •l• —
På olika sätt har alla på Island påverkats av finanskrisen, och i vintras växte sig missnöjet mot den sittande regeringen allt starkare. Efter massiva demonstrationer i Reykjavik, som involverade både kravaller och bankande på kastruller, tvingades den att avgå, och efter en tid med interimsregering blev det så dags för val i slutet av april. Missnöjet med det borgerliga Självständighetspartiet, som dominerat isländsk politik i decennier, blev då tydligt. Partiet gjorde ett historiskt sett uselt val, och förlorade ungefär var tredje väljare.
Valets vinnare var Socialdemokraterna och Gröna vänstern, och ledd av statsminister Jóhanna Sigurðardóttir har Island nu fått något på ön så ovanligt som en vänsterregering. Sigurðardóttir har kommit att bli islänningarnas trygga punkt i en tid när förtroendet för andra politiker är i kris. 66-åriga Sigurðardóttir beskrivs som stabil och kunnig, och hon står för förändring. Med henne vid rodret hoppas den lilla fiskenationen på att kunna segla ut ur krisen.
— •l• —
Men varthän ska man segla? Denna fråga splittrar såväl islänningarna som koalitionsregeringen. Jóhanna Sigurðar-dóttir vill gärna leda Island in i EU, medan Gröna vänstern är emot. Även om en stor del av islänningarna är kritiska till ett medlemskap lockas allt fler av att byta in den kölhalade krónan mot euron. Det som talar emot är oron för att EU ska lägga sig i fiskepolitiken, och på grund av regeringens oenighet kommer frågan att avgöras i en folkomröstning.
Nya vindar blåser på Island. Landet har visserligen flera kollapsade banker och en osannolikt hög statsskuld, men den lilla ön i Nordatlanten har också hästar, lamm, fiske, turism, läkemedelsindustri och naturresurser. Den isländska båten har goda förutsättningar för att segla ut ur stormen.
Ellen Albertsdóttir är frilansjournalist

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.