Alexander Armiento: Goda grannar kan lära av varandra
I de nordiska länderna har vi en viktig tillgång som ofta glöms bort. Tack vare vårt gemensamma kulturarv och våra likartade samhällssystem kan vi dra nytta av varandras erfarenheter och kunskaper på en mängd skilda områden. Nästan överallt finns ett nordiskt samarbete i en eller annan form.
Så också i den fackliga världen. Förutom det övergripande samarbetet mellan centralorganisationerna i Nordens fackliga samorganisation, NFS, så deltar ST också i Nordens statstjänstemannaorganisation, NSO, som representerar 250 000 anställda inom den statliga sektorn i de fem nordiska länderna.
När jag i mitten av juni besökte NSOs konferens, som hölls i danska Silkeborg, blev det särskilt tydligt hur likartade de fackliga utmaningarna var i de olika länderna – och hur stark solidariteten i detta nätverk var. Många nickade instämmande när Antti Palola, ordförande för finska Pardia, beskrev hur bristande ledarskap i staten var ett stort problem. Alla kunde sannolikt också stämma in i hans krav på att öka medarbetarnas möjligheter till fortbildning och inflytande.
Trots att likheterna är större än skillnaderna finns det också en styrka i att kunna jämföra olika system och deras styrkor och svagheter. På konferensen redogjorde svenska och isländska representanter till exempel för sina respektive trygghetsavtal – som ser väldigt olika ut.
•l•
Ett område där det var särskilt spännande att spana ut över gränserna är frågan om etik för offentligt anställda. Temat introducerades med en beskrivning av de nya etiska riktlinjerna i den norska förvaltningen. I ett omfattande och läsvärt dokument diskuteras medborgarhänsyn, öppenhet och de anställdas yttrandefrihet. I de följande gruppdiskussionerna blev det återigen tydligt att de olika ländernas representanter hade en långtgående samsyn.
En annan styrka med samarbetet över gränserna är möjligheten att fånga upp trender. De modeller som prövats i ett annat nordiskt land kan snart komma hit, vilket inte minst diskussionen om den danska »flexicurityn« visar. Ett annat exempel är den reform av den isländska föräldraförsäkringen som genomfördes för några år sedan, då en tredjedel av föräldraledigheten veks för mamman och en tredjedel för pappan. I dag är de flesta på Island nöjda med det nya systemet, och det isländska facket anser också att jämställdheten främjats av nyordningen. I ljuset av den svenska debatten i frågan var det väldigt intressant att ta del av de isländska slutsatserna.
•l•
Det finns många lärdomar att dra från våra nordiska grannars erfarenheter och mycket styrka att hämta i den solidaritet som finns mellan grannländerna. Det finns en poäng med att anstränga sig för att förstå vad våra nordiska vänner säger – även om deras språk inte alltid är helt lätta att förstå. För det de har att säga är väl värt att lyssna på.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
