"Öppenhet kan minska insynen"
Kan öppenhet leda till minskad insyn? Ja, det hävdade i alla fall Inga-Britt Ahlenius nyligen vid Riksarkivets seminarium ”Handlingsoffentlighet utan handlingar”
Inga-Britt Ahlenius, generaldirektör vid Riksrevisionsverket, hävdade att offentlighetsprincipen innebär att uppgörelser och överläggningar i många fall inte fästs på papper. De fattas istället muntligt och i slutna rum.
Därför, menade hon, vore det kanske mer effektivt att tillåta sekretess under en begränsad period. Hon gjorde en jämförelse med EU-kommissionen, som fram tills nu varit en oerhört sluten institution.
- Jag fick mig en tankeställare när jag var med i den expertgrupp som reviderade EU-kommissionens ekonomi, förklarade hon. - Det levererades lådor med stålskodda pärmar till oss. Där fanns allt! Formella dokument, anteckningar från telefonsamtal, noteringar från möten...
Utredningen ledde så småningom till att hela kommissionen tvingades avgå. Inga-Britt Ahlenius påpekade också att den sanningskommission som granskat Säpo fick sitt mesta material från USA, inte från svenska arkiv. Och meddelarfriheten ger inte heller så mycket insyn, ansåg hon, då det inom förvaltningen finns ”en utbredd oro för att yttra sig kritiskt”.
Inga-Britt Ahlenius förslag, att införa tidsbegränsad sekretess för att öka insynen, fick visst mothugg i den paneldebatt som avslutade seminariet.
