Väntetiderna ska kortas
Väntetiderna för asylsökande ska kortas, lovar migrationsminister Jan O Karlsson. Pengar ska avsättas i vårbudgeten.
– Men här finns ett problem, förklarar Jan O Karlsson.
Problemet hänger samman med att det ska införas en ny processordning som innebär att Migrationsverkets beslut i framtiden ska prövas i förvaltningsdomstolar istället för hos Utlänningsnämnden.
– Visst kan vi även ge Utlänningsnämnden mer resurser. Men vi kan inte bygga ut den hur mycket som helst i och med att den snart ska läggas ner.
Angående kritiken från de riksdagsmän som anser att det borde komma en proposition om processordningen redan under våren säger han:
– Det här får inte bli ett hafsverk utan en ordentligt genomförd reform. Ett antal juridiska frågor ska lösas och nya domare ska utnämnas.
Det handlar också om tryggheten för de anställda på Utlänningsnämnden, förklarar Jan O Karlsson.
På frågan vad han kan göra för att förbättra situationen för dem som likt de asylsökande i Gimo väntar i förläggningar, är svaret:
– Vi ska vara klara över en sak som man lätt glömmer bort. De som kommer hit är faktiskt flyktingar. Det är inte några turister, utan människor som har råkat ut för förfärliga saker. Det betyder också att vi kan komma att vidta åtgärder för att ta ner flyktingströmmen, men det bestäms inte av oss.
Till den bosniske mannen i Gimo som säger att myndigheterna inte har en aning om läget i Serbiska republiken, säger migrationsministern:
–Vi har en ganska god bild av hur det är. För närvarande har vi ett principbeslut som innebär att vi undersöker situationen by för by. Hur länge vi ska göra det får jag återkomma till. Utvecklingen går emot att personer från Bosnien kommer att skickas hem.
– Vi kan inte ta emot alla eller hur? säger ministern uppfordrande och fortsätter:
– De flesta europeiska länder skickar tillbaka alla som kommer från Bosnien.
Samme bosniske man undrade varför han måste skickas tillbaka till Italien, bara för att han mellanlandat där. Något som är en effekt av Dublinkonventionen enligt vilken flyktingar ska söka asyl i det första europeiska land de kommer till.
– Det här är flyktingpolitik. Det är inte frågan om någon ordnad arbetskraftsinvandring, svarar Jan O Karlsson.
– Det handlar om att ta hand om flyktingar, inte att bereda bästa möjliga vistelseort i Europa. Vår avsikt är att föra en gemensam flyktingpolitik där vi närmar ländernas regler till varandra. Schengen är ingen meny där den förföljde kan säga att jag vill för min del fördriva resten av mitt liv i ett valfritt land.
Europa ska bereda skydd åt förföljda människor. Före Schengen hade Sverige den i absoluta tal näst största flyktingströmmen. Bara Tyskland hade en större. Men alla 20 miljoner flyktingar kan ju inte komma hit!
Mot invändningen att Schengensamarbetet kritiserats för att det i mångt och mycket går ut på att hindra flyktingar från att ta sig in i Europa, svarar Jan O Karlsson:
– Här sa människor med en oerhörd säkerhet att Europa skulle bli en fästning. Men så ökade antalet flyktingar från 250 000 till 400 000. Det är det objektiva resultatet. Det blev ingen fästning Europa. Det var fel! Men jag har inte hört någon enda av dem som hävdat detta säga: jag har fel. Det är typiskt för den här sortens prognosmakare att dom aldrig har fel, säger han indignerat.
Men på frågan vad det finns för legala vägar för flyktingar att ta sig in i Europa i dag, svarar Jan O Karlsson att han inte vet svaret. Han tillägger att det inte heller hör till en flyktingministers ansvar att tillhandahålla sådana svar:
– Om du vill föra en flyktingpolitik som innebär att varje människa som flyr ska till Sverige – då måste vi lägga om helt. I så fall är det en luftbro vi ska ordna!
Många i kö
Migrationsverket räknar med att det ska komma 30 000 asylsökande till Sverige i år. Men pengarna från regeringen räcker bara till att fatta beslut i 20 000 ärenden. Dessutom finns det 17 600 asylsökande som väntar på beslut sedan förra året. För att korta väntetiderna har verket begärt ett tillskott på 300 miljoner kronor i årets budget. Men även om regeringen skjuter till de begärda pengarna kommer det att dröja innan det blir någon märkbar skillnad. Först måste fler beslutsfattare och handläggare anställas och få utbildning.
