Vädervetare med flera uppdrag
Vår forskning styrs av samhällets behov vilket har inneburit ett allt större engagemang i miljön. En av de enskilt största händelserna som påverkat oss är Tjernobylolyckan 1986.«
Det förklarar Sten Bergström, ST-medlem, professor och chef för forskningsavdelningen vid SMHI.
Han berättar för mig att SMHI var bland de första i världen som lyckades spåra att källan till Tjernobylolyckan fanns i Ukraina. Strålskyddsinstitutet utgick först från att det var ett inhemskt haveri.
Själv minns jag glasklart dagarna närmast efter olyckan. Solen strålade. Hade barnen sovit för öppet fönster? Kunde min dotter leka i sandlådan? Skulle jag rent av skrapa ihop det jag hade på banken och ta med barnen till andra sidan jordklotet?
Tursamma stockholmare
–Ni som bodde i Stockholm hade lite tur, säger Sten Bergström. Där regnade inte så mycket.
Efter Tjernobylolyckan ökade bland annat intresset av att veta vad som händer när utsläpp från kärnkraftsreaktorerna kommer ut i atmosfären.
Nu gör SMHI dagliga beräkningar av spridningen av radioaktivitet från tänkbara kärnkraftshaverier.
Forskning om klimatförändringar är ett område där SMHI har vuxit och har ett gott renommé, enligt Sten Bergström.
Vid Rossby center, som är en del av forskningsavdelningen, försöker man räkna ut vad som händer i norra Europa när jorden blir varmare.
–Vi vet att utsläppen av koldioxid har ökat med 30 procent sedan mitten av 1800-talet och att jordens medeltemperatur ökar kontinuerligt. Det skulle behövas en kraftig minskning av utsläppen, kanske med så mycket som 50 procent. Men nuvarande internationella överenskommelser innebär bara några procents minskning.
Fortsatt uppvärmning leder till att det beräknas bli cirka två till fyra grader varmare i Norden inom 70 år. Det kommer knappt att finnas någon snö förutom i Norrland och vattentillgången förändras. Kanske måste Sverige köpa mer elkraft utifrån.
Hett i Sydeuropa
Förmodligen blir det blötare i norra Sverige, medan det blir mer blandat väder i södra Sverige.
Uppvärmningen kommer antagligen att leda till att havet stiger så att låglänta öar försvinner.
–Det beror på att varmt vatten helt enkelt tar större plats än kallt vatten. En annan farhåga är att inlandsisen på Antarktis och Grönland smälter, vilket leder till att havets nivå höjs ytterligare.
Skulle Golfströmmen ändra riktning, vilket enligt Sten Bergström är en betydligt osäkrare fråga, finns risk för att temperaturen istället sänks i Sverige.
I södra Europa pekar beräkningarna på att det kan bli stora temperaturhöjningar och väldigt torrt.
–Men de som drabbas hårdast är ändå fattiga länder där det råder vattenbrist redan i dag och där man saknar resurser att värja sig mot konsekvenserna av ett ändrat klimat.
Vid SMHI bedrivs också forskning om hur väderprognoserna kan förbättras, om konsekvenser av växthuseffekten, algblomning och andra miljöeffekter.
Men myndighetens basuppgift är att göra väderprognoser och varna för eventuella fa- ror som beror på vädret.
–Vi kan göra någorlunda säkra prognoser för fem, sex dagar. Längre prognoser är oftast osäkrare, förklarar Håkan Hultberg, meteorolog och en av de mer välkända rösterna i P1s väder- och sjörapport.
På frågan om trovärdigheten i kvällstidningarnas artiklar på temat »så blir semestervädret i sommar«, skrattar han bara till svar.
Håkan Hultberg förklarar att det är jetströmmarna som bestämmer det storskaliga vädret. De finns fem till tio kilometer upp i atmosfären och deras förändring beräknas med avancerade prognosmodeller.
Målet är att endygnsprognoserna ska stämma i 85 procent av fallen. I juli, då SMHI kritiserades för att göra idel felaktiga prognoser, stämde de enligt myndighetens egna mätningar till 80 procent.
–Att göra fel i 92 av 93 prognoser, som det stod i tidningen Metro att vi har gjort, är lika svårt som att ha 13 rätt på tipset, säger Håkan Hultberg.
För att göra en prognos fordras data om vädret på hela jordklotet. Med hjälp av numeriska prognosmodeller bearbetas de i en superdator i England. Observationer från en del av Atlanten och Europa körs i en superdator i Linköping.
Kolla molnen
Observationerna lämnas till meteorologerna som också har radar- och satellitbilder och blixtinformation till sin hjälp.
Men att göra sin egen väderprognos genom att titta på molnen är inte helt fel, menar Håkan Hultberg. I alla fall om man vill veta vädret under dagen.
En av de tjänster som SMHI säljer kallas marin prognostjänst. Med hjälp av uppgifter om vågor, vindar och strömmar kan fartygen bestämma vilken rutt de ska välja och hur fort de kan färdas för att undvika dåligt väder eller spara energi.
Hjälp till Stilla Havet
–Höghastighetsfärjorna, som den mellan Visby och Nynäshamn, har ett stort behov av att få väderinformation innan de åker. Blir vädret för dåligt stannar de i hamn, förklarar marinmeteorolog Torbjörn Grafström.
Men även fartyg på Stilla Havet och Atlanten kan få hjälp med navigeringen.
–Vi kan ge enskilda befälhavare uppgifter om vindar, våghöjd och dyningar upp till tio dagar framåt.
Just nu guidar Torbjörn Grafström en kylbåt som färdas från Japan till norra delen av Sydamerika. Fartyget som befinner sig 500 nautiska mil norr om Hawaii riskerar att möta en tropisk cyklon på vägen.
Befälhavaren på en båt som ska lasta bilar i Japan ringer till honom ett par gånger per dag.
–Han måste ta ställning till om han ska hinna fram och lasta bilarna eller lägga sig och vänta ute på havet tills ett annat tropiskt oväder, en supertyfon med vindstyrkor på upp till 90 meter per sekund, har passerat, säger Torbjörn Grafström och pekar ut supertyfonen och båtens rutt på dataskärmen.
Nej till bolagisering
Då och då kommer rapporter som förespråkar att SMHI skiljer ut och bolagiserar sin affärsverksamhet.
Men det tycker inte generaldirektör Maria Ågren är en särskilt bra idé.
–Jag tror att det skulle leda till att vi förlorar kompetens. Våra yrkesgrupper är ganska små i Sverige och nu kan vi erbjuda allt från forskningstjänster till mer affärsinriktade tjänster.
smHi
n Vid SMHI, Sveriges Meteorologiska och hydrologiska institut, arbetar cirka 550 personer. De flesta vid huvudkontoret i Norrköping, men det finns också enheter vid Arlanda, i Göteborg, Malmö och Sundsvall.
n Medellönen för en meteorolog är ca 23600 kronor i månaden, för en systemutvecklare ca 27300 kronor och för en assistent som arbetar med ekonomi- och personaladministration ca 19100 kronor.
n Nästan hälften av de anställda är medlemmar i ST.
Sjukfrånvaron är 1,1 procent.
Mer information om SMHI finns på www.smhi.se.
