Utestängda från samhället
Några små trappsteg kan räcka för att stänga ute tusentals rörelsehindrade människor. En rörig hemsida är ofta ogenomtränglig för dyslektiker. Om den dessutom saknar automatisk uppläsning, får också många av landets synskadade problem.
Ingen vet exakt hur många som stängs ute när myndigheterna försummar sitt tillgänglighetsarbete – men i takt med att befolkningen åldras växer problemet. Det finns lösningar, men förändringen på myndigheterna sker mycket långsamt.
– Ändå skulle alla vinna på att göra myndigheterna mer tillgängliga! säger Carl Älfvåg, generaldirektör på myndigheten Handisam, som samordnar handikappolitiken i Sverige.
89 myndigheter saknar plan
Regeringens nationella handlingsplan, som formulerades vid sekelskiftet, är tydlig: år 2010 ska statsförvaltningen vara tillgänglig för alla medborgare. Nu återstår alltså bara ett år för att utvärdera och anpassa lokaler, webb och kommunikation så att ingen stängs ute. Men när tiden snart löper ut, saknar fortfarande 89 myndigheter en första plan för arbetet. Kritiken från Handisam är kraftfull: i en analys står det att de myndigheterna sannolikt »saknar både motiv och strategi för att sätta igång«.
Uppmuntran och årliga enkäter från Handisam har inte haft tillräcklig effekt. Ofta blir det fart på utvecklingen först när regeringen genom sitt regleringsbrev kräver en handlingsplan.
Handisam pekar dessutom på flera tendenser som riskerar att förvärra problemen den närmaste tiden.
Individen ska ta ansvar
Befolkningen blir allt äldre och i snabb takt ökar därför antalet personer som har syn-, hörsel- och rörelseproblem.
Samtidigt ökar samhällets krav på att individen ska ta ansvar för sin egen situation. Internet och annan teknik integreras i vardagen. Myndigheter går mot e-förvaltning. Internetbanker, talsvar och biljettköp via mobilen blir allt vanligare.
Dessutom sköts alltfler offentliga verksamheter i privat regi. Om inte krav på tillgänglighet finns med vid en privatisering, finns risken att personer med funktionshinder exkluderas, anser Handisam.
I den nationella handlingsplanen trummar regeringen gång på gång in samma formulering: »Staten skall vara ett föredöme i arbetet för ett mer tillgängligt samhälle.« Ändå går det så trögt.
– »Fisken ruttnar från huvudet«, brukar jag säga. Jag menar att personerna i toppen avgör hur det går. På många håll gårdet långsamt. Men det är en tidsfråga, hoppas Carl Älfvåg.
Han drar paralleller till frågor om etnicitet, miljöanpassning och jämställdhet – områden där debatten har kommit längre och medvetenheten är större. Men, betonar han samtidigt, frågan om tillgängligheten är komplex: det finns så många olika sorters funktionsnedsättningar. Syn-, hörsel- och rörelsenedsättningar, allergier, läs- och skrivsvårigheter och kognitiva svårigheter som till exempel minnessvårigheter, är sådant som myndigheterna behöver ta hänsyn till för att ingen ska exkluderas.
Enligt SCB har 16 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år någon form av funktionsnedsättning. Bara gruppen med synnedsättningar består av 250 000 personer.
– Men det som är bra för en grupp är ofta bra också för andra. En enkel och tydlig hemsida underlättar till exempel både för personer med synnedsättning, dyslexi och kognitiva svårigheter, säger Carl Älfvåg.
Han betonar att problemet inte bara är demokratiskt, utan också har en ekonomisk dimension.
Lönsamt – på sikt
– Man kan se det krasst ekonomiskt. Det finns pengar att tjäna på en anpassning.
Förklaringen är enkel. Medborgare som klarar sig själva är billiga för samhället. De behöver mindre stöd, kan bo hemma och sköta sig själva i högre utsträckning. Just detta kommer att vara särskilt betydelsefullt när befolkningen åldras. Problemet är att de ekonomiska vinsterna nästan bara är långsiktiga. I ett kort perspektiv kostar anpassningen pengar.
– De flesta fokuserar mest på sin egen lilla budget just nu. De bryr sig inte så mycket om ifall samhället tjänar på investeringen om 15 år, menar Carl Älfvåg.
»Drivkraften kan vara svag«
Maria Larsson (KD), äldre- och folkhälsominister, betonar att anpassningen av myndigheterna är ett krävande arbete. Hon ger några exempel: många sitter i gamla och svåranpassade lokaler och har kanske gjort stora och generella IT-investeringar som är krångliga att förändra. Men hon tror att Handisams öppna jämförelser mellan olika myndigheter »på sikt« kommer att skynda på utvecklingen.
– När man som myndighetschef ser att man kanske halkat efter i en sådan jämförelse finns säkert ett starkt incitament att skynda på utvecklingen i den egna verksamheten.
Ändå säger hon att drivkraften på vissa håll kan vara svag:
– Jag tror att myndigheter som aldrig eller mycket sällan har medborgarkontakter, och därmed inte heller kontakt med personer med funktionsnedsättning, kan ha svårt att se nyttan med handlingsplaner eller stora investeringar på tillgänglighetsområdet.
Men reglerna gäller även de myndigheter som inte har täta medborgarkontakter. Hela staten måste till exempel vara tillgänglig som arbetsplats för personer med funktionshinder. Handisam har inte studerat staten i rollen som arbetsgivare, men Carl Älfvåg misstänker att det återstår en hel del arbete också internt.
– Utvecklingen på arbetsplatsen och gentemot allmänheten går ofta hand i hand. Har man satt igång arbetet med tillgängligheten så brukar det fungera både inåt och utåt, säger han.
Mycket mer än trösklar
Margareta Olsson är ombudsman på ST och ansvarar för frågor om diskriminering. Hon är inte förvånad över den långsamma utvecklingen.
– »Vi tar tag i problemet när vi har det«, är en vanlig inställning. Man ser inte den diskriminerande struktur som man har mitt framför ögonen! Det handlar om så mycket mer än trösklar och dörrbredder. Hur beter jag mig mot någon som är hörselskadad eller har ett psykiskt funktionshinder? De sociala och psykiska hindren kan också vara höga.
Hon målar upp en mörk bild av den närmaste framtiden.
– Klimatet på arbetsmarknaden hårdnar och de som sitter löst slås ut först. De som brukar kallas normala stärker sitt övertag, och kraven ökar på att man ska prestera 125 procent. I det läget är det svårt för personer med funktionshinder att flytta fram positionerna, säger hon.
Läs mer på webben
Vägledningen 24-timmarswebben, om webbplatser i offentlig sektor. www.eutveckling.se
Kom igång med tillgänglighetsarbetet: www.handisam.se klicka på »myndighet«.
Handikappförbundens råd för kontakter med funktionshindrade
- När du pratar med en döv person, håll ögonkontakt med den personen och inte med eventuell teckentolk. Var noga med att inte dölja ditt eget ansikte, se till att dina munrörelser syns.
- I bland finns en vilja att hjälpa människor med talsvårigheter »på traven« under ett samtal eller en intervju. Gör inte det
- Ändra inte ditt språk när du pratar med en synskadad. Det går utmärkt att använda ord som »se«, »titta« och så vidare. Motsvarande gäller när du pratar med en person som är hörselskadad.
- Om du har frågor om hur du ska uppträda på ett korrekt sätt eller om vilka termer och benämningar du ska använda, fråga den person det berör.
- Om en funktionshindrad person ska fotograferas, gör det utifrån hans eller hennes ögonhöjd. Personen ska inte behöva sträcka sig eller titta neråt.
Ovanstående punkter är ett urval av de råd som handikappförbunden sammanställt.
SÅ HÄR LITE HAR GJORTS
Andel myndigheter som är färdiga med inventering av…
- 3 Lokaler 41 %
- 3 Webbplats 23 %
- 3 Kommunikation 13 %
- 3 Skriftlig information 12 %
Jordbruk slår kultur
Arbetet med handlingsplaner går långsammast på myndigheter som sorterar under kulturdepartementet, justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Snabbast går arbetet på myndigheter inom socialdepartementets och jordbruksdepartementets ansvarsområden.
Riksdagen bäst, KB sämst
Handisam har jämfört åtta myndigheter, som har mycket kontakter med allmänheten. Tillgängligheten i lokaler, informationsmaterial och övrig kommunikation har utvärderats.
Antal uppfyllda kriterier (max 24):
1. Riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet 21
3. Luftfartsverket 14
4. Försäkringskassan och Migrationsverket 11
6. CSN 10
7. Skatteverket 7
8. Kungliga biblioteket 1
Resultatet grundar sig på en enkätundersökning från år 2007
Läget på din myndighet?
Kontakta Handisam för en detaljerad kartläggning av just ert arbete, www.handisam.se
Källa: Handisam
