Tryggt att facket kan ta vid
På CSN i Sundsvall har ungefär hälften av ST-sektionens medlemmar valt att förhandla med chefen. Påverkande faktor har Sacos avtal varit.
–Ska facket inte vara med och förhandla! Vad är det då för mening med ett fack?
Det var min spontana reaktion när jag först hörde att vi skulle få förhandla själva, berättar ST-medlemmen Maria Nouripour på Centrala studiestödsnämnden i Sundsvall.
I det lokala avtalet om förhandlingsordning för 2004– 2007 har fack och arbetsgivare enats om att låta de medlemmar som vill förhandla själva. Enas man med sin chef skrivs ett avtal om lön vid sittande bord. Men eftersom det regleras först i efterhand i kollektivavtal, kan det innebära viss justering av lönen.
Möjligheten är bra
Maria Nouripour ändrade sig när hon fick veta att facket kan ta vid om man inte kan komma överens med arbetsgivaren:
–Jag tycker möjligheten att förhandla själv är bra.
In i det sista var hon ändå osäker på hur hon skulle göra men valde till slut att låta facket förhandla.
–Avtalet blev ungefär vad man kunde vänta sig, är Monica Larssons sammanfattande omdöme. Jag har förstått att även om jag förhandlar själv och det låser sig med chefen kan facket ta vid. Det innebär en viss trygghet.
Även hon påpekar att det rör sig om så lite pengar och menar att varje enhetschef därför har små möjligheter att styra lönerna.
Hon är en av de få tillfrågade ST-medlemmar som har klart för sig skillnaden mellan de olika förhandlingssätten. För henne är det viktigt att facket i efterhand reglerar uppgörelsen chef-medarbetare.
–Annars skulle systemet inte bli rättvist. Att förhandla själv känns inte otäckt men främmande, anser hon. Jag ska låta facket förhandla för mig även i år.
Kollegan Sara Bengtsson på IT-enheten tycker att det är bra att valmöjlighet finns.
–Jag ska inte förhandla själv, det är bättre att facket gör det. Men kanske någon gång i framtiden…
Mycket tveksam till individuella förhandlingar är Stefan Nilsson. För honom är det också en solidaritetsfråga.
–Bra att individgaranti finns i avtalet så att arbetsgivaren inte kan »nolla« någon. Men det känns inte så lockande att förhandla själv och det tycks inte heller spela någon större roll vilket man väljer. Ramen 7,3 procent på tre år finns ju, kommenterar han.
»Borde finnas särskild pott«
Som han ser det fungerar det inte om alla anställda skulle förhandla med arbetsgivaren.
–Vi är för många. Det borde i så fall finnas en särskild pott för det.
På CSN i Sundsvall finns enligt honom en lönemässig snedfördelning mellan de olika enheterna. Den snedfördelningen anser han är viktigare att göra något åt än att låta medlemmarna förhandla själva.
På arbetsplatsombudet Ingrid Forsbergs enhet har endast fem av 18 ST-medlemmar valt förhandling via facket.
–Det är lite överraskande. Jag har hört spontana reaktioner från medlemmarna som »åh vad bra, nu får jag en vettig lön!«. Men jag tvivlar på det. Däremot försätts cheferna i en ny situation där de måste kunna motivera sig för medlemmen. För mig får facket förhandla.
Tidigare år har man alltid lagt ut något generellt över medlemskollektivet. Så blir det inte nödvändigtvis i år. Ingrid Forsberg betonar att det från regionalt håll inom ST sagts att individgarantin kan fördelas under alla tre avtalsåren eller att hela kan komma under ett av åren.
Facklig stödgrupp till hands
För ST-klubben har utgångspunkten varit att den som vill kan välja traditionella löneförhandlingar som sköts av facket. För dem som förhandlar själva finns skriftliga råd och en facklig stödgrupp som hjälp.
–Vår uppmaning till dem är: Var säker på vad du vill innan du skriver under! förklarar STs klubbordförande Bobby
Deogan. Känner man sig osäker kan förhandlingen överlämnas till stödgruppen.
Häften vill förhandla själva
Facket har krävt att löne- och utvecklingssamtal först ska hållas mellan chef och medarbetare, där chefen klargör vad som förväntas av medarbetaren för att lönen ska kunna påverkas till det bättre. Först därefter har man lönesättningssamtalet, understryker han.
En enkät visar att ungefär hälften av de 200 ST-medlemmarna i Sundsvall vill förhandla själva, Enligt Bobby Deogan minskar det inte fackets betydelse:
–Då kan vi ägna oss åt andra fackliga frågor – arbetsmiljö, tjänstetillsättningar och annat. Men egentligen förstår jag inte drivkraften från ST att överlåta förhandlingar till medlemmarna, slutar han.
