Trycket ökar på de sjukanmälda
En mycket hårdare tolkning av försäkringslagen. Det är en av effekterna av regeringens ambition att få ned sjukskrivningstalen.
- Kvinnlig administratör på en bilfirma sjukskrivs för »stress, trötthet och koncentrationssvårigheter«.
- En idag arbetslös försäljare sjukskrivs för »mångårig värk i ryggen«.
- På den överviktiga kvinnans läkarintyg står det »livsstilsproblematik«.
Ingen av dem beviljas sjukpenning, eftersom läkarintygen saknar uppgifter om hur deras medicinska tillstånd påverkar arbetsförmågan. Det finns heller inga förslag till åtgärder som kan påskynda deras återgång i arbete. Intygen måste därför kompletteras och en ny ansökan om sjukpenning lämnas in.
Arbetsförmågan i centrum
Regeringens mål att halvera sjukfrånvaron mellan 2002 och 2008 har tvingat fram en hårdare tolkning av försäkringslagen. Försäkringskassans handläggare är tillsagda att bedöma rätten till sjukpenning enbart utifrån en persons arbetsförmåga. Inga hänsyn får tas till arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden.
Arbetsgivaren betalar sjuklön under de första 14 dagarna. Därefter tar Försäkringskassan över. Sjukpenning kan beviljas om arbetsförmågan bedöms vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Men utredningarna tar tid. Ibland resulterar de dessutom i att den sjukskrivna efter flera månaders väntan nekas sjukpenning.
Långa utredningstider har varit ett problem, medger Siwert Gårdestig, chef på Försäkringskassans avdelning för sjukförmåner. Men sedan oktober 2004 har Försäkringskassan som ambition att i de allra flesta fallen kunna lämna besked inom 30 dagar. Då utgår man från den dag kassan fått in kompletta handlingar.
Intyg måste kompletteras
– Slentrianmässigt ifyllda läkarintyg ligger bakom många förseningar. De duger inte som beslutsunderlag och måste därför kompletteras.
Målet är att så många sjukskrivna som möjligt ska kunna arbeta åtminstone deltid. Detta är också ett krav för att arbetsgivaren ska slippa betala 15 procent av sjukpenningen.
När Försäkringskassan ber läkaren komplettera ett läkarintyg, informeras även den sjukskrivna om detta. Samma gäller om Försäkringskassan överväger att inte bevilja sjukpenning eller att dra in den.
I väntan på beslut kan man då välja att gå tillbaka till jobbet för att inte riskera inkomstbortfall, råder Siwert Gårdestig.
Sjuk men ändå arbetsför
Det som mest upprört läkare, jurister, fackliga representanter och sjukskrivna är att handläggare »utan medicinsk kompetens« ifrågasätter ett läkarintyg.
– Vi påstår inte att någon är frisk, trots att läkarintyget pekar på något annat. Vi ska endast ta ställning till om den sjukskrivna – trots sina besvär – är arbetsför på hel- eller deltid, förklarar Marja Salminen, handläggare vid Försäkringskassans länskontor i Stockholm.
Eftersom handläggare är lekmän, tar de hjälp av försäkringsläkare. Dessa är medicinska rådgivare och ska endast ta ställning till de medicinska underlag som finns. De ska inte träffa, undersöka eller behandla sjukskrivna. De fattar heller inga beslut.
Arbetsförmågan bedöms enligt en steg för steg-modell som utgår från arbetsplatsen:
- Kan man (efter eventuell medicinsk behandling) utföra sitt ordinarie arbete på hel- eller deltid? Om arbetsplatsen anpassas? Om man blir omplacerad hos sin arbetsgivare? Om man kompletterar sin utbildning?
- Om svaret är nej, prövas arbetsförmågan – med eller utan rehabilitering – mot annat normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.
- Om Försäkringskassan bedömer att arbetsförmågan finns, ska den sjukskrivna anmäla sig på arbetsförmedlingen. Sjukpenningen dras in.
- Om arbetsförmågan – även efter rehabilitering – bedöms vara varaktigt (eller i minst ett år framåt) så nedsatt att den sjukskrivna inte kan klara ett annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, kan Försäkringskassan bevilja sjukersättning, tidigare förtidspension.
Överföring ska underlättas
En nyligen undertecknad överenskommelse mellan Försäkringskassan och arbetsförmedlingarna ska säkra att sjukskrivna och arbetssökande förs över från den ena myndigheten till den andra på ett bättre sätt än hittills. Det ska ske genom informationsbyte och samverkan i så kallade trepartssamtal med den som varit långtidssjukskriven.
– Det är möjligt att vi tidigare varit för snälla och tagit andra än strikt medicinska hänsyn, säger Marja Salminen.
Efter år av personalneddragningar har Försäkringskassan tvingats koncentrera sig på utbetalningar. För att ett antal »typfall« härefter ska bedömas lika i hela landet har handläggare nu gått en gemensam utbildning.
Det visade sig att de ville lösa fallen på helt olika sätt. Diskussionerna blev långa.
– De svenska trygghetssystemen har hittills alltid på något sätt hakat i varandra, eftersom det funnits en icke uttalad acceptans för att ta hänsyn till den enskildes omständigheter. Nu är detta inte längre möjligt, konstaterar Marja Salminen.
Sjukstatistik
Den skärpta tillämpningen av sjukskrivningsreglerna syns redan.
Statistiken för andra halvåret 2004 visar att närmare 9 000 (en ökning med 4 300) sjukskrivna fick avslag på sin ansökan om sjukpenning, 2 525 av dem i Stockholm.
Av alla 274300 sjukskrivna som i oktober 2004 fick sjukpenning, fick 883 personer senare avslag.
