Tillbaka i arbete politikernas mål
De nya reglerna i sjukförsäkringen har fått mycket kritik, bland annat från facken. Oppositionen lovar att slopa den bortre gränsen i försäkringen. Men regerings-partierna pekar på att sjukskrivningarna nu minskar.
– De styrande verkar tycka att alla kan jobba, de är bara lite lata, säger ST-medlemmen Lasse Karlsson.
Han arbetade många år som besiktningsassistent på Livsmedelsverket innan först axlarna tog skada, sedan ryggen. Han besiktigade slaktade grisar på ett slakteri i Skara.
– Vi var bundna till det löpande bandet, och det passerade 2 500 grisar per dag. Man skulle skära i alla.
Han blev så småningom uppsagd och har arbetstränat på flera arbetsplatser. Nu klarar han, med hjälp av smärtstillande tabletter, ett halvtidsjobb på en golfbana. Han fick halv förtidspension, sjukersättning, strax innan reglerna ändrades i juli 2008. Tur, tycker han. Det har blivit svårare att få sjukersättning, och ekonomin för den som utförsäkrats kan bli betydligt sämre.
»Kan behöva en puff«
Men Lasse Karlsson ser samtidigt en poäng med delar av regeringens reform. Reglerna är nu tydligare inriktade på att sjukskrivna ska försöka hitta ett annat jobb, ett jobb som de kan klara.
– Jag tror mycket på det. Jag hade kanske inte drabbats i ryggen om Försäkringskassan redan vid min första skada hade sagt att jag inte borde gå tillbaka till slakteriet. Man kan behöva en liten puff.
En puff kommer enligt nuvarande regler efter tre månaders sjukskrivning, då arbetsgivaren ska ha undersökt om det finns andra arbetsuppgifter att erbjuda. Efter sex månader gör Försäkringskassan en bedömning om den sjuke kan klara något jobb över huvud taget på arbetsmarknaden. I så fall kan sjukpenningen dras in.
TCO och andra fackliga organisationer har varnat för att sexmånadersregeln kan leda till uppsägningar i ett alltför tidigt skede. Men åtminstone tre av Allianspartierna försvarar ändringen. De säger att den lett till att arbetsgivarna nu engagerar sig mer för rehabilitering och att de långa sjukskrivningarna minskar.
– Det är viktigt att bryta en sjukskrivning tidigt. Risken för negativa följdverkningar ökar markant efter bara några månader, säger Gunnar Axén (M), ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, till ST Press.
Problem med uppsägningar
Utskottskollegan Solveig Zander (C) har dock noterat flera fall där arbetsgivare sagt upp sjukskrivna.
– Det är ett problem i allra högsta grad, och vi får fundera på om man ska ändra eller förstärka lagen.
En annan omdiskuterad förändring är den bortre gräns för sjukförsäkringen som infördes 2008. Sjukpenning och därefter förlängd sjukpenning ges i maximalt två och ett halvt år, därefter förs den sjuke över till ett program inom Arbetsförmedlingen. De som visar sig för sjuka för att delta kan komma tillbaka till sjukförsäkringen – efter en karenstid på tre månader. Men har de då ingen sjukpenninggrundande inkomst får de inte sjukpenning.
De borgerliga företrädare som ST Press talar med är på det hela taget nöjda med gränsen. »Det sätter en positiv tidspress på alla aktörer«, säger Ulf Nilsson (FP). Kristdemokraten Lars Gustafsson säger att mindre förändringar kan diskuteras, exempelvis en förlängning för den som väntar på en operation.
Men Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet
deklarerar i en gemensam mo tion att de tänker avskaffa »stupstocken« vid ett regeringsskifte.
– Hela tankesättet är fel, säger Gunvor G Ericson (MP). Man ska ha rätt till ersättning så länge man behöver.
Rödgröna har också tidsgräns
Men även i de rödgrönas förslag finns en »180-dagarsregel«: Efter sex månaders sjukdom ska Försäkringskassan pröva arbetsförmågan mot »en för individen befintlig arbetsmarknad«. Det betyder att man kan ta individuella hänsyn, till exempel till ålder och utbildning, säger Gunvor G Ericson.
– Om man investerat i en lång utbildning är det kanske inte rimligt att personen ska omskola sig efter sex månader.
De rödgröna vill också höja ersättningstaket i sjukförsäkringen (se enkäten på sid 14). Det är ett krav som bland andra TCO drivit. De borgerliga partierna gör inga utfästelser om det, även om Lars Gustafsson (KD) och Ulf Nilsson (FP) tycker att det kan vara dags att titta på taknivån för att säkra legitimiteten i systemet. Centern är dock uttalat emot en takhöjning.
Även ersättningarna i arbetslöshetsförsäkringarna har debatterats med koppling till sjukförsäkringen. Detta sedan de första utförsäkrade vid årsskiftet fördes över till Arbetsförmedlingen och dess ersättningssystem. Där är maxbeloppen per månad flera tusen kronor lägre än i sjukförsäkringen, och de som inte är med i en a-kassa får aktivitetsersättning, 4 906 kronor per månad före skatt.
De borgerliga motiverar det med att alla arbetssökande ska ha samma spelregler. Och ersättningen ska vara så pass låg att det alltid lönar sig att arbeta, som regeringen säger i direktiven till en ny, stor utredning om försäkringsskyddet vid sjukdom och arbetslöshet.
– Det ska vara så att man precis klarar sig, anser Solveig Zander (C).
Nya resurser till rehabilitering
Regeringen har under 2009 och 2010 avsatt 1,5
miljarder kronor till landstingen för medicinsk rehabilitering.
Insatserna ska hjälpa sjukskrivna med vissa vanliga diagnoser tillbaka
till arbete. Det gäller ångest, depression och stress samt smärta i
nacke, axlar och rygg. Dessutom har företagshälsovården fått 550
miljoner kronor, varav hälften ska användas till handlingsplaner i ett
tidigt skede av sjukskrivningen.
Ett vallöfte från oppositionen är mer resurser till
Arbetsmiljöverket, skyddsombud och annat förebyggande arbete. De
rödgröna skissar också på en rehabiliteringsfond, till vilken
arbetsgivare ska kunna ansluta sig.
Arbetsgivare skyldiga hjälpa sjuka tillbaka
Arbetsgivare är skyldiga att vidta åtgärder som
underlättar för långtidssjuka att återgå i jobb, till exempel ordna
hjälpmedel och anpassa arbetsplatsen. Man ska också undersöka om det
går att omplacera. Försäkringskassan kan begära ett utlåtande om
möjligheterna, och det ligger då på den anställde att se till att
arbetsgivaren lämnar det. I sista hand kan arbetgivaren säga upp den
sjuke. Det får ske om personen inte kan »utföra arbete av någon
betydelse för arbetsgivaren«, trots att alla möjligheter till
rehabilitering och omplacering har prövats.
Förändringar i sjukförsäkringssystemet
I juli 2008 infördes dagens regler med fasta
tidsgränser för omprövning av rätten till sjukpenning. Sjukpenning kan
ges i högst 2,5 år, sedan förs personen över till ett program inom
Arbetsförmedlingen.
Stegvisa omprövningar är dock inget nytt.
Socialdemokraterna införde sådana 1997, men utan absoluta tidsgränser.
Samtidigt minskades möjligheterna att ta hänsyn till andra faktorer än rent medicinska vid bedömning av arbetsförmågan.
Ersättningsnivån vid sjuk dom har ändrats ett tiotal gånger sedan
början av 1990-talet. Även arbetsgivarnas finansieringsansvar har
ändrats vid ett flertal tillfällen.