Svårt få svar om mutor i staten
Frågan om hur vanligt det är med korruption inom staten är svår att svara på. En rundringning visar att personal på myndigheter erbjuds luncher, blommor och chokladaskar. Men varken forskning eller brottsstatistik kan kasta ljus över problemets omfattning.
Debatten om korruption i den offentliga sektorn tog fart när SVTs Uppdrag granskning i fjol avslöjade omfattande oegentligheter i Göteborg. Tjänstemän inom delar av kommunens förvaltningen hade lämnat felaktiga fakturor, mutat andra tjänstemän och bekostat privata projekt med skattepengar.
Under förra året uppdagades även en misstänkt korruptionshärva inom Kriminalvården. En tidigare chef misstänks för att ha tagit emot mutor för miljonbelopp i samband med byggen av fängelser och häkten i Haparanda, Härnösand och Östersund.
Inga studier om staten
Men kunskapen om korruption inom statlig verksamhet är dålig. Ingen av de forskare som ST Press har varit i kontakt med har studerat ämnet. Vetenskapliga undersökningar om mutor och korruption i kommunal sektor är vanligare.
Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tror att en möjlig förklaring till bristen på kunskap är att Sverige hör till de minst korrupta länderna i en internationell jämförelse.
– Det kanske gör att vi slappnar av och slår oss för bröstet, säger Henrik Oscarsson.
Det finns ingen samlad statistik över anmälda mutbrott i stort, och på grund av sekretessen går det inte heller att se vilka anmälningar som rör statliga myndigheter.
Däremot redovisar Brottsförebyggande rådet, Brå, samlade domar i korruptionsmål i Sverige. Under 2009 och 2010 rör det sig om tre domar per år.
Svårt att upptäcka mutbrott
Lars Korsell, chef för enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet på Brå, tror att det finns flera förklaringar till att så få döms.
– Mutbrott är väldigt svårupptäckt eftersom det nästan alltid krävs två parter, den som mutar och den som tar emot mutan. Det betyder att brottsligheten är en slags konspiration och att båda parter därför har ett stort intresse av att dölja brottet.
Ofta saknas bevis. Riksenheten mot korruption får också många allmänt hållna anmälningar som skrivs av direkt, enligt Lars Korsell.
Säger att kunskapen ökat
När ST Press kontaktar säkerhetsansvariga och ansvariga handläggare på ett tiotal myndigheter svarar flertalet att mutförsök förekommer, men sällan. Fenomenet har också minskat med åren. Det beror enligt myndigheterna på ökad medvetenhet och kunskap bland personalen. På frågan om konkreta exempel där anställda på myndigheter erbjudits mutor men tackat nej nämndes luncher, blommor och chokladaskar.
Ett typiskt fall är den dyra lunch Bengt Gradin, enhetschef på en av Migrationsverkets avdelningar, blev erbjuden av en chef för ett företag strax före en upphandling av språkkurser. Han följde med, men sade att han ville betala själv. Eftersom företagets chef insisterade på att betala gick Bengt Gradin och betalade lunchen i förväg.
– Från hennes sida kanske det handlade om ren vänlighet, men i precis det ögonblicket satt vi i en upphandlingssituation. Det är klart jag tyckte det verkade lite underligt att hon skulle bjuda mig på en dyr lunch, säger Bengt Gradin.
Riskerna har ökat
Men det myndigheterna uppmärksammar och berättar om behöver inte vara hela bilden.
Det finns ett stort mörkertal, säger Gunnar Stetler, överåklagare på Riksenheten mot korruption.
Han säger också att dagens mindre tydliga uppdelning av offentlig och privat verksamhet har lett till att riskerna för korruption ökat inom offentlig verksamhet. Detta på grund av att man närmar sig ett beteende som man tror är mer accepterat i den privata sektorn.
– Det märks också i och med den uppmärksamhet som olika typer av ärenden fått de sista åren. Det som har hänt inom Kriminalvården till exempel hade inte hänt tidigare inom statlig och offentlig verksamhet, säger Gunnar Stetler.
Han säger att de sektorer som är mest exponerade för mutförsök är de som rör infrastruktur, byggen av vägar och större byggnader samt offentlig upphandling.
– I dessa branscher finns det mycket pengar.
Lars Korsell på Brå håller med om att korruptionsriskerna ökar ju mer man avlägsnar sig från den offentliga förvaltningens kärna.
– Det är nog också en fråga om kultur. När det sker en bolagisering och man rekryterat andra typer av människor än vad man gör till en myndighet är det troligen lättare att se det på ett annat sätt.
MUTA OCH BESTICKNING
- Mutbrott: en arbetstagare tar emot eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, för sin egen eller annans vinning.
- Bestickning: lämna gåva eller löfte om gåva till en person som arbetar på ett företag, organisation eller myndighet, för att få ekonomiska eller andra fördelar.
Gåvor och bjudningar på nöjes- kultur- och idrottsevenemang är vanligt. Det är även vanligt att man ger rabatter till tjänstemän när de handlar privat hos ett företag där dennes arbetsgivare är kund. Det är ofta rena slumpen om oegentligheterna uppdagas då bägge parter som även påpekats har ett gemensamt intresse av att mörka.
Men jag tror att ett större problem är nepotism och vänskapskorruption och jag har själv sett hur släktingar och vänner rekryterats genom bakdörren utan normala anställningsrutiner. Dessa handplockade medarbetare är sedan ofta sin "gudfaders" marionetter och går hans ärenden oberoende av vad som är lämligt i förhålllande till lag och etik.
Sedan är ett till problem den nya individuella lönesättningen där chefer kan premiera underordnade för att blunda för oegentligheter eller för att de ställer upp som målvakter.
Det är någonting ruttet i den svenska staten!