Stressigt på Bilregistret
De anställda vid Bilregistret i Arjeplog har problem med belastningsskador och stress. Ett partsgemensamt arbetsmiljöprojekt har börjat ge vissa resultat.
Den som någon gång har ringt till Bilregistrets kundtjänst har med största sannolikhet dirigerats genom koppartråden i Telias telefonledningar till Arjeplog i Norrbotten.
Där arbetar ett 50-tal handläggare med att besvara tusentals telefonsamtal per dag. Dessutom arbetar personalen med registrering- och diarieärenden.
Varje dag innebär mellan fyra till fem timmar i telefon för handläggarna. Under den tiden är de helt låsta till sin terminal och arbetsplats.
Det har orsakat stress och förslitningsskador.
– Att alltid känna sig låst och styrd i sitt arbete utan att kunna påverka har lett till att flera anställda känt sig stressade och ”gått in i väggen”. Sedan har de aldrig kommit tillbaka, berättar Ruth Ranberg, STs vice klubbordförande vid Bilregistret i Arjeplog.
Sedan den 1 november förra året har hon arbetat med ett arbetsmiljöprojekt inom Bilregistret i Arjeplog. Bakgrunden är fackklubbens och arbetsgivarens gemensamma intresse att förbättra situationen på arbetsplatsen.
Att få personalen att trivas, må fysiskt och psykiskt bra samt känna att deras arbete har en framtid är tre mål man vill nå. De ska resultera i att personalen stannar kvar på arbetsplatsen.
Ture Tjärnström är klubbordförande för ST vid Bilregistret i Arjeplog:
– Bundenheten bidrar till stressen liksom beroendet av tekniken, ny lagstiftning, kraven på att hålla sig ajour i jobbet och arbetsgivarens höga målsättningar.
Att jobba som handläggare på Bilregistret innebär få arbetsmoment men många arbetsuppgifter. Det mesta av jobbet sköts per telefon eller på annat sätt vid en fast arbetsstation. Arbetsuppgifterna kräver en bred och djup kunskap om lagar, förordningar och tillämpningar.
Efter ett år på heltid beräknas en handläggare vara så fullärd att han, eller hon, kan arbeta någorlunda självständigt.
– Och det är en del av stressfaktorn. Jobbet är så brett att det är omöjligt att alltid ha de rätta svaren och all kunskap som är nödvändig. Om en mångårig medarbetare försvinner kan det påverka hela organisationen på ett negativt sätt, berättar Ture Tjärnström,
Därför är det viktigt för alla, arbetsgivare så väl som anställda, att arbetskraften och kompetensen stannar kvar inom Bilregistret och att ingen tvingas sluta på grund av utbrändhet eller förslitningsskador.
– Där finns det fortfarande en hel del att göra, säger Ture Tjärnström.
Bortsett från de negativa följderna av bundenheten till telefontjänsten bidrar andra faktorer till den dåliga arbetsmiljön. Lönen är en sådan faktor.
– Jobbet har för låg status och lönen står inte i relation till det kvalificerade arbete som det är, säger Ture Tjärnström.
Ruth Ranberg håller med.
– Vi ligger alldeles för lågt lönemässigt. Det är också viktigt att jag som arbetstagare vet varför jag får min lön och vad jag kan göra för att förändra den.
Arbetsmiljöprojektet har visat på klara brister i arbetsmiljön. Nu ligger bollen hos arbetsgivaren och projektet har redan gett resultat.
Ledningen, som tidigare uppfattades som om de inte brydde sig om de anställda, har visat initiativkraft och genomfört en rad åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Friskvårdstimmar har införts, det finns många praktiska hjälpmedel vid terminalarbetet och nu, för första gången, har personalen fått en julklapp av arbetsgivaren.
