Stress för att få ned sjuktalen
Många aktörer går idag på högvarv för att uppfylla regeringens krav på minskad ohälsa i arbetslivet. Hårdast är pressen på RFV och AMS, som i olika projekt försöker nå påtagliga resultat.
Statstjänstemannen har besökt Blekinge, ett av fem pilotområden i projektet Faros, där Riksförsäkringsverket, RFV, och Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, genom förnyad arbetslivsinriktad rehabilitering, organisation och samordning försöker få fler sjukskrivna att återgå till arbetslivet.
Regeringen väntar otåligt på resultat. Det gör även den centrala projektledningen, i synnerhet som det dröjde mer än ett halvår innan man lyckades rekrytera personal till Faros centrala projektledning och till pilotområdena och komma igång med arbetet. Tempot är därför ordentligt uppskruvat, och kraven på att redovisa förslag och resultat redan före sommaren duggar tätt. Beslut måste nämligen fattas inför budgetpropositionen för 2004.
– Vi har känt blåslampan i baken nästan dagligen sedan den 15 oktober. Jakten på snabba resultat har gjort att metoderna hittills tyvärr fått stå tillbaka, medger Sune Evaldsson, projektledare vid försäkringskassan i Blekinge.
I Blekinge, där man fått regeringsuppdragen 1 och 3 (se faktaruta längst till höger), har försäkringskassan och arbetsförmedlingen haft ett mycket gott samarbete redan i 15 års tid, berättar Kerstin Calmsund, projektledare vid arbetsförmedlingen i Blekinge.
Enligt regeringsuppdraget till RFV och AMS ska organisationerna nu samordnas, samarbetet formaliseras, vilket av många tolkas som att man snart ska flytta in under samma tak. Så är det redan i Karlshamn, men inte i Karlskrona och Ronneby.
Om detta i sin förlängning betyder att försäkringskassorna även kommer att förstatligas, vill Sune Evaldsson inte spekulera i, men han konstaterar att det inte är bra om 21 försäkringskassor tillämpar regler på olika sätt.
– Vi gör det mycket idag, eftersom styrningen uppifrån inte har varit särdeles handfast.
Kerstin Calmsund berättar med entusiasm om det stora utbud, ”smörgåsbord”, projektet i Blekinge idag kan erbjuda: Förutom den ordinarie tjänstemenyn inom arbetsförmedlingen erbjuds man hjälp med livs- och karriärplanering av en arbetspsykolog.
Arbetsförmedlingen har också anställt två personliga coacher, stödpersoner, för att ge individuell hjälp och stöd vid arbetssökning, arbetsträning och i kontakter med arbetsgivare.
Ett stort bekymmer i projektarbetet är arbetsförmedlingens kraftigt nedskurna anslag för 2003. I Blekinge innebär detta 69 miljoner mindre än 2002 till aktivitetsstöd – lön till dem som är ute i arbetsprövning och till utbildning. Att då få 9 miljoner till Farosprojektet räcker inte långt.
– Alla pilotområden har för övrigt fått betydligt mindre än de begärt.
Lätta rörliga jobb, som de flesta skulle behöva, finns inte utan måste skapas. Detta är ett tids- och personalkrävande arbete.
– Det svåra är naturligtvis att förmå människor, som varit sjukskrivna länge och därför är rädda för att förändra sin situation, att våga gå ut i en arbetsprövning. Många har gjort det ett antal gånger tidigare utan att lyckas få ett jobb. Ska de dessutom förlora ekonomiskt på att aktivera sig, blir det naturligtvis ännu svårare, konstaterar Kerstin Calmsund.
Skillnaden mellan att vara sjukskriven och att ha a-kassa eller aktivitetsstöd är ibland stor, eftersom den ersättning man får i arbetsmarknadsåtgärder är betydligt lägre än sjukpenningen. Dessutom ska man betala för mat och arbetsresor.
Just bristen på ”morötter” i form av rehabiliteringspeng, är ett av de största hindren för en rehabilitering i denna målgrupp, hävdar Sune Evaldsson och Kerstin Calmsund. Det ska löna sig att vilja bli rehabiliterad!
De efterlyser även en bättre samordning av utbetalningarna, när man går över från sjukskrivning till en annan form av stöd. Idag kan det ta sex veckor eller mer innan man får sina pengar.
Bevilja högriskskydd för alla som varit sjukskrivna längre än 60 dagar, någon form av ”garantisedel” som gör att arbetsgivaren slipper betala ifall de åter insjuknar, förklarar Kerstin Calmsund.
– En sådan garanti skulle avsevärt stärka den långtidssjukas möjligheter att få ett nytt jobb. Vem vågar annars anställa en som varit långtidssjuk?
Förslaget är att försäkringskassan under de första ett till två åren ska stå för kostnaden.
Med tanke på landets överbelastade läkare, som inte alla gånger orkar ta en diskussion med den som vill få sin sjukskrivning förlängd, tycker Kerstin Calmsund dessutom att förslaget om deltidssjukskrivning verkar vettigt.
Ett antal samarbetsprojekt mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten m fl startades och pågick på olika håll i landet under hela 90-talet. Vad har man gjort av alla dessa idéer?
Sune Evaldsson nickar igenkännande och berättar att en person redan anställts vid det centrala projektkansliet för att gå igenom tidigare samverkans-projekt och tillföra Faros det bästa från dessa.
– Vi ska naturligtvis ta tillvara metoder som visat sig vara framgångsrika och förverkliga dem så långt det går. Vi ska också följa forskningen för att se om man i andra länder kommit på något vi inte gjort, säger Sune Evaldsson, men betonar att det viktigaste ändå är att komma fram till långsiktiga lösningar.
