Statens uppgift en tvistefråga
Vad ska staten göra och inte göra? I svaren går en skiljelinje mellan de politiska blocken. De borgerliga är mer benägna att inskränka myndigheternas arbetsfält och att sälja statliga företag. Samtidigt har de rödgröna fler konkreta förslag till förändringar av myndighetssverige.
Myndigheter ska i princip inte ägna sig åt affärsverksamhet, anser den borgerliga alliansen. Flera verksamheter har därför gjorts om till statliga bolag under mandatperioden. Just nu väntar Metria, en av Lantmäteriets fyra divisioner, på en sådan omdaning.
Där arbetar ST-medlemmen och mätningsingenjören Peter Ahlström. Han ser i huvudsak positivt på en bolagisering, även om han tror att förändringen inte blir så omvälvande i vardagen.
– En stor fördel är att det blir mer tydligt vad vi är. Och våra administrativa system och IT-system kan förhoppningsvis bli enklare och bättre anpassade till oss i en mindre organisation.
Men samtidigt ser han en risk i att affärsmässigheten drivs ännu längre än i dag.
– De kanske piskar på oss mer, och vi kanske får mindre tid till eftertanke och uppföljning.
Efter bolagsbildande kan försäljning vara nästa steg. Allianspartierna är överens om att staten ska äga bolag bara om det gäller viktiga samhällsfunktioner som privata företag eller det civila samhället inte tillhandahåller.
Sju företag skulle säljas
Inför valet 2006 räknade de borgerliga upp sju statliga företag som de ville sätta ut till försäljning, och tre av dem – OMHEX, Vasaskronan samt Vin & Sprit – såldes innan finanskrisen satte stopp för fortsatta affärer. Delar av Apoteksbolaget har också sålts, och regeringen planerar att börsintroducera Posten. Enligt Kristdemokraternas Stefan Attefall kan fler företag hamna på säljlistan när Alliansen presenterar sitt nya valmanifest i augusti.
– Men i allt väsentligt handlar det om att slutföra det vi lovade inför förra valet.
Breddat ägande möjligt för S
Regeringen har under mandatperioden även bildat statliga bolag av delar av Luftfartsverket samt delar av dåvarande Vägverket och Banverket.
De rödgröna partierna motsatte sig de bolagiseringarna, och har också sagt nej till börsintroduktion av Posten och planerade försäljningar av SBAB, Nordea och Telia Sonera. De statliga företagen ger stora intäkter och är ofta viktiga för samhällsutvecklingen, anser oppositionen.
Men det är inte alltid blocken frontalkrockar i synen på privat och offentligt. Socialdemokraternas näringspolitiske talesperson, Tomas Eneroth, säger att hans parti har en pragmatisk inställning.
– Om det vore bra för verksamheten med ett breddat ägande eller en annan verksamhetsform kan man titta på det.
Ett exempel på det är Peter Ahlströms arbetsplats Metria. Den förra, socialdemokratiska, regeringen lät också utreda en bolagisering av divisionen, men stannade för att behålla den i Lantmäteriet. Däremot bolagiserades och privatiserades Lantmäteriets fastighetsekonomiska uppdragsverksamhet.
MP kan tänka sig att sälja SAS
Och Miljöpartiets Per Bolund ifrågasätter om staten nu ska gå in med stora ägartillskott till krisbolaget SAS, som också står på regeringens säljlista.
– Det kan vara läge att sälja.
En annan fråga som berör anställda i statliga företag är avsaknaden av rättsligt skydd för den som avslöjar missförhållanden till medierna. Flera partier tycks beredda att ändra på det, även om endast Kristdemokraterna har motionerat om meddelarskydd. På en direkt fråga svarar åtminstone Moderaterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ja, och Centern säger att meddelarfrihet ska finnas när det handlar om myndighetsutövning.
När det gäller synen på de statliga myndigheterna har regeringen nyligen lagt fram en förvaltningspolitisk proposition. Där föreslås bland annat att stat och kommun ska samordna service till medborgarna i gemensamma kontor. Den slår också fast att myndigheterna normalt inte ska ägna sig åt kommersiella affärer.
Förslaget innehåller i övrigt inga förslag till större omstruktureringar. Per Bill (M) säger att mycket redan gjorts under den gångna mandatperioden, och att det nu inte är »de stora alexanderhuggens tid«.
Sammanslagningar utreds
I stället är det Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet som lanserar radikala förslag i ett gemensamt förvaltningspolitiskt program. De 21 länspolismyndigheterna ska slås ihop, flera andra sammanslagningar ska utredas och småmyndigheter blir tvungna att särskilt motivera sin fortsatta existens. Vidare ska myndigheterna samordna IT- och ekonomisystem, och lokalhyrorna pressas med så mycket som 20 procent med hjälp av nyckeltal.
– Då kanske det blir tydligare vilka kostnader man drar på sig om man flyttar till väldigt centrala lägen, säger Sven-Erik Österberg (S).
De rödgröna kan också tänka sig att dra in vissa myndigheters anslagssparande, vilket kritiserats av förvaltningsminister Mats Odell (KD).
Hans parti vill göra om det av ST kritiserade systemet för årliga anslagsuppräkningar, som bygger på produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn. Även Vänsterpartiet driver den frågan.
– Man kan inte ha samma effektivitetsutveckling i en förvaltning där rättssäkerhet och demokrati är viktiga, säger Ulla Andersson (V).
Bolagisering ska inte försämra villkoren
- Flera statliga bolagiseringar har lett till att
de anställdas villkor försämrats, då arbetsgivaren bytt
arbetsgivarorganisation och avtalsområde. - ST Press har i en
skriftlig enkät frågat partierna om regeringen bör säkerställa
villkoren, till exempel genom direktiv. Tanken får ett starkt stöd.
Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar obetingat ja, och
Moderaterna säger att det inte kan uteslutas. Socialdemokraterna
deklarerar att villkoren inte får ändras så att »bolagens möjligheter
att vara ett föredöme inom näringslivet« försämras. Endast Folkpartiet
och Kristdemokraterna svarar nej. När ST Press tar upp frågan i
intervjuer säger dock Jan Andersson (C) och Tomas Eneroth (S) att
ansvaret ligger hos bolagets styrelse och ledning.
Norsk modell inte aktuell
- Sjuka och arbetslösa riskerar att falla mellan
myndighetsstolarna. Den problembilden är de båda blocken överens om.
Centern och Miljöpartiet vill slå ihop Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan, som man gjort i Norge. De rödgröna har enats om
modellen »En dörr in« – ett tätare samarbete mellan de två
myndigheterna och kommunerna, men utan samgående. Men politikerna är
försiktiga efter de stora omorganisationer som redan gjorts. »En ny
omorganisation just nu vore förödande«, säger exempelvis KDs Stefan
Attefall.
Regionfrågan splittrar alliansen
- Om oppositionen vinner valet tänker de rita om
den svenska administrativa kartan. Landstingen ersätts med färre och
större direktvalda regionkommuner. Viktiga skäl för reformen är att
klara sjukvårdens behov och att stärka en regional hållbar
utveckling. Den geografiska indelningen för län och sektorsmyndigheter
som Arbetsförmedlingen och Skatteverket anpassas till de nya
regionerna. - Enligt överenskommelsen mellan de rödgröna inrättas genast efter valet en region i norra Sverige och en region i dagens Stockholms län. Folkpartiet, Centern och Krist demokraterna önskar också en regionreform, men Moderaterna har hittills bromsat.