Spretande myndighetssystem - standard för utbyte efterlyses
– En länsstyrelse arbetar mot ett femtontal huvudmyndigheter. Alla har olika datasystem som handläggarna på länsstyrelsen behöver använda.
När Christer Marklund arbetade som IT-samordnare på Länsstyrelsen i Södermanland längtade han intensivt efter en standard för informationsutbyte mellan myndigheter.
– Det fanns system som inte gick att driva i samma persondator, berättar Christer Marklund.
– När en handläggare arbetade i Jordbruksverkets system för EUs jordbruksstöd var datasystemet så krävande för persondatorn att det knappt gick att sköta jobbet.
I ett par år har nu Christer Marklund för Statskontorets räkning arbetat med att utveckla den Spridnings- och HämtningsStandard (SHS) som förhoppningsvis ska bli svaret på hur svenska myndigheter på ett tryggt sätt ska kunna utbyta information med varandra.
De ska göra som alla vi andra numera gör: Skicka e-post. Men krypterad och försedd med ett adresseringssystem som på ett säkert sätt talar om vem som är avsändare och mottagare – och garanterar att informationen kommer fram i omanipulerat skick. På så sätt kan kommunikation via Internet uppfylla den statliga förvaltningens krav på pålitlighet. Myndigheterna ska dessutom få direkt tillgång till delar av varandras datasystem.
Metoden för att skicka ettor och nollor från en dator till en annan kräver inte att myndigheterna måste använda samma hård- eller mjukvaror i sina datorer. Nej, det är bara en samordnad metod för att flytta bokstäverna, siffrorna eller bilderna från en dator till en annan.
Precis som vi före IT-världen accepterade att brev stoppas i kuvert och transporteras av postverket under former som alla litar på. Och som e-post kan ta sig fram mellan olika operativsystem och programvaror och ändå komma ut i läslig form.
SHS-standarden har inget med någon särskild programleverantör att göra. Alla programkonstruktörer kan – om de så vill – göra dataprogram som adresserar och krypterar enligt SHS-standarden och sälja programmen till svenska myndigheter.
SHS kan ses som rationalisering av den statliga förvaltningen.
Men sedan arbetet med SHS började har ett nytt politiskt mål tillkommit: 24-timmarsmyndigheten.
– Ett av målen är att en person bara ska behöva ta kontakt med en myndighet i ett ärende.
– Ska det kunna genomföras måste myndigheterna på ett enkelt sätt kunna hämta uppgifter hos varandra. Personbevis, till exempel, ska inte längre behöva finnas som en papperslapp. Andra myndigheter som behöver kontrollera medborgarens folkbokföring ska själva kunna göra det – elektroniskt, säger Christer Marklund.
– Om jag minns rätt så ska en person som söker yrkestrafiktillstånd nu lämna åtta olika intyg från andra myndigheter. Att få sitt tillstånd tar flera månader. Därför pågår ett av försöken med SHS mellan Länsstyrelsen i Stockholm, Vägverket och flera andra myndigheter. Den som söker i Stockholm under försöket ska klara ett kunskapsprov och visa ett intyg från en bank att han har de tillgångar som krävs. Men resten av uppgifterna hämtar länsstyrelsen direkt ur andra myndigheters datasystem. Det är uppgifter från Riksskatteverket, Patent- och registreringsverket och Rikspolisstyrelsen.
Direkt kontroll mellan olika myndigheters register brukade förr kallas ”samkörning” och leda till ett ramaskri från intressenter med individens integritet som huvudintresse. Vad händer nu?
– Jag vet inte, säger Christer Marklund. Men det är inte fråga om någon samkörning av hela register. Det en annan myndighet får är en specifik uppgift som svar på en specifik fråga. Precis det som vi ger varandra med pappersintyg.
– Ett av de projekt vi talat om är en direktkontroll som gör det omöjligt för människor att få sjukpenning och arbetslöshetsersättning för samma dag. Det ska man ju inte heller ha, så vem kan sätta sig emot det? Jag kan tänka mig att en stor del av det eventuella fusk som förekommer nu är oavsiktligt. Man kanske helt enkelt skriver fel när man skriver ner datum på olika blanketter.
– Man kan vända på resonemanget om att myndigheter får bättre tillgång till varandras uppgifter. Det kan också ge medborgaren ökad tillgång till sina rättigheter. Jag kan tänka mig att myndigheter i framtiden kan komma att ta aktiv kontakt. Ungefär så här: ”Det ser ut som om du skulle ha rätt till bostadsbidrag. Bekräfta om följande uppgifter är riktiga…”
