Sändning pågår – tack vare Jan

FÖRDJUPNING: TERACOM2008-09-09

Efter 45 år slutar Jan Lindblom på Teracom, eftersom det statliga företaget ska skära ned på personalen. Under sina år har han sett stora förändringar i tekniken bakom utsändningarna av tv- och radioprogram.

Jan Lindblom, central tekniker och tekniksamordnare, tillhör veteranerna som följde med till Teracom från det gamla Televerket för 16 år sedan.

Redan 1963 kom Jan Lindblom till vad som då kallades Televerket Rundradio och är sedan dess ST-medlem. Genom åren har han varit med om att bygga ut tv-nätet i Norrland, installera sändare för gamla TV2 och mycket annat.

– På den tiden installerades också småsändare ute i markerna. Vintertid tog vi oss fram med skoter eller på skidor men om sommaren fick man »promenera« med utrustning och annat i ryggsäck.

Arbetsförhållandena har förändrats, i dag tar man sig fram med snöskoter, för småsändarna, som kompletterar de stora sändarna, finns kvar och kräver underhåll. 

Station ute i skogen

Till Jan Lindbloms ordinarie arbetsuppgifter hör att resa runt i Västernorrlands och Jämtlands län och se till att områdets sju stora FM/TV-sändare fungerar och håller god kvalitet. Egentligen är han stationerad i Sundsvall men under några veckor arbetar han tillfälligt vid
FM/TV-sändaren strax söder om Gävle. I vanliga fall sköter hans två kolleger, som är servicetekniker, stationens drift och underhåll men just nu är en av dem sjukskriven och en på
semester.

Gävlestationen är en av de 54 stora stationer som Teracom har i landet och den ligger bokstavligt talat mitt i »bushen«, omgiven av buskar och höga träd. Inget bostadshus finns inom synhåll och bara E4ans motortrafik stör suset i lövverket.

Vi går runt i stationen. Den är en trevåningsbyggnad som ursprungligen hyste sändare i markplanet och i den övre våningen kylutrustning. En sådan krävs därför att överskottsenergi alstras när sändarna tar emot signaler från Kaknästornet i Stockholm, spindeln i Teracoms stamnät.

Nu står det övre våningsplanet helt tomt. Med ny teknik krävdes nya kylaggregat som nu finns i våningen under jord. Även markplanet, där personalen har sina arbetsplatser, har stora tomma ytor, eftersom dagens sändare tar betydligt mindre plats än de jättar som stod här tidigare.

I prydliga rader står sändarna där, rektangulära lådor på högkant, 20 gånger 120 centimeter: fyra gula för Sveriges Radios program, en svart för närradion och i salen intill digitalsändarna för SVTs kanaler samt de kanaler som ingår i det svenska digitala marknätet.

Sändarnas paneler glimrar, någon visare rör sig men i övrigt ser de obetydliga ut för den oinvigde. Men det är bedrägligt, särskilt med tanke på hur de flesta av oss brukar reagera framför våra radio- och tv-apparater när det blir störningar eller oplanerade sändningsavbrott.

Färre gör mer

Det är här Jan Lindblom och hans arbetskamrater kommer in i bilden. Deras uppgift är att läsa av instrumenten, analysera och åtgärda eventuella fel.

Under september har Jan Lindblom specialuppdraget att montera ner gamla FM-sändare för radions P1, P2, P3 och P4. I ett garage intill ligger de nya sändarna från Italien ännu förpackade och dem ska Jan Lindblom se till att få på plats och koppla in.

– Det är också en del dokumentation kring arbetet, säger han. Sändare ska bytas på ytterligare en station – i Ånge eller Hudiksvall.

På Televerkets tid var fem tekniker anställda på den här stationen, berättar Jan Lindblom. Nu är de bara två men arbetsuppgifterna har inte förändrats så mycket.

Teracoms stora master sköts av särskild personal inom företaget eller av entreprenadföretag. Gävlestationen anlitar ett inhyrt företag som under hösten ska byta ut de staglinor som håller masterna. Ett komplicerat arbete, enligt Jan Lindblom.

– Före bytet måste först hjälplinor sättas upp innan de ursprungliga tas ner. Medan hela jobbet pågår måste vi sänka effekten på sändarna för att minska strålningen för dem som arbetar, säger han.

Masterna är imponerande ur grodperspektiv. De är triangelformade och förankrade i marken med en sorts jättelika skruvar, ungefär ett par meter långa. I den högsta masten går en hiss till en kur 200 meter upp i luften, men för den som ska göra arbeten högre upp blir det till att klättra i mastens stege.

– Det är inte så farligt att ta sig upp med hissen, menar Jan Lindblom. Värst är det nära marken, men när man väl kommit upp en bit märks inte höjden så mycket.

»Sen kommer datanördarna«

Trots de stora förändringarna under Jan Lindbloms 45 år i jobbet trivs han med det och hade tänkt stanna kvar även nästa år då han fyller 65. Men så blev det inte. I stället blir det hans uppsägningsår med full lön.

– Det kom lite plötsligt, konstaterar han. Efter mig och andra i samma ålder kommer »datanördarna«. Jag funderar över hur man ska kunna förmå dem att koppla och löda som jag har gjort genom åren.

Jan Lindblom och ytterligare 35 anställda sades upp i somras i samband med Teracoms senaste omorganisation. Den går ut på att centralisera kunskaper, det vill säga personal, till framför allt Sundbyberg.

Problemet är att alla anställda inte är beredda att flytta och då har personal blivit övertalig i främst Malmö och Sundsvall. Samtidigt har Teracom haft svårt att ersätta andra som slutat, vilket man löst med inlånad personal och visstidsanställningar.

En av dem är Per-Arne Friberg som är den andre ersättaren för Gävlestationens servicetekniker. Han arbetade länge hos Teracom och även på ett dotterföretag som numera är sålt. Nu är han tillbaka som visstidsanställd hos sin gamla arbetsgivare.

– Den teknikgrupp som jag tillhör är halverad. En av dem som har slutat fick jobb på ett företag som avknoppats från Teracom. Nu är samma person inlånad och arbetar på sin gamla arbetsplats. Märkliga förhållanden, tycker Jan Lindblom och rycker på axlarna.         

Per-Arne Friberg.
Per-Arne Friberg.
Gävlestationens mast är 320 meter hög.
Gävlestationens mast är 320 meter hög.

TERACOM

  • Koncernen består av moderbolaget Teracom AB och dotterbolaget Boxer TV-Access AB. Antalet anställda var 600 år 2007. I somras sades 36 anställda upp. Antalet ST-medlemmar var i juli i år drygt 180.
  • Teracom AB, tidigare en del av Televerket, är sedan 1992 ett statligt affärsdrivande bolag. Uppgift: radio- och tv-utsändningar, erbjuder även öppna bredbandsnät, nättjänster för datakommunikation mm. Till kunderna hör SVT, Sveriges Radio, Utbildningsradion, TV4 och ett antal kommuner.
  • Utsändningarna sker via rikstäckande digitalt marknät, radiolänknät och fibernät.
  • Teracom äger stamnätet för radio och tv, ett nät för att övervaka driften och drygt 570 sändarstationer.
  • Kaknästornet i Stockholm är stamnätets knutpunkt, från vilken radio- och tv-signalerna skickas ut till de 54 stora sändarstationerna.
  • Täckningen är 99,8 procent av landets hushåll.

ÄMNEN:

Kommunikationer
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA