Otryggheten för förare och resenärer har ökat sedan konduktörerna försvann, säger Doris Philip, lokförare och ordförande för ST-avdelningen.
Bild: Casper Hedberg
Otryggheten för förare och resenärer har ökat sedan konduktörerna försvann, säger Doris Philip, lokförare och ordförande för ST-avdelningen.

Fackligt missnöje med spårvagnar utan konduktör

SÅ GICK DET2020-09-04

2016 ersattes konduktörerna på Tvärbanan och Nockebybanan i Stockholm med biljettstolpar. Nu, några år senare, är missnöjet fortfarande stort.

DÅ:

Under 2016 inledde Stockholms läns landsting ett försök med spårvagnar utan konduktörer på Nockebybanan och Tvärbanan, där trafiken sköts av tågbolaget Arriva. Under försökstiden fick resenärerna läsa av sin biljett mot en stolpe på hållplatsen. I maj 2017 kom beskedet att försöket skulle permanentas. 60 konduktörer sades upp. ”Många är chockade och ledsna”, sade ST-företrädaren Elias Hedlund när beskedet lämnades.

NU:

– Det blev inte bra. Det har blivit ensamarbete för förarna, och det hade vi inte förut. Det är stor skillnad, säger Doris Philip, ordförande för ST inom Tvärbanan och Nockebybanan.

Beslutet att ta bort konduktörerna har haft flera negativa konsekvenser, menar hon.

– Otryggheten för förare och resenärer har ökat. Föraren har visserligen fått ett larm, men det tar så klart tid innan någon kommer. Och utan konduktör ute i vagnarna finns det ingen som ser vad som händer.

Doris Philip tycker också att kundservicen har blivit lidande.

– En biljettstolpe är inte en människa och kan inte svara på frågor, och vi förare har ofta en tidtabell att passa.

Doris Philip.
Bild: Casper Hedberg
Doris Philip.

Hon konstaterar att politiker ofta för fram att det bör finnas mer personal i kollektivtrafiken för att öka tryggheten, men att det inte har fått någon effekt på hennes arbetsplats. Samtidigt understryker hon att det inte är något som enskilda operatörer kan råda över. Hon anser att SL, Storstockholms lokaltrafik, bör besluta om att återinföra konduktörerna på Tvärbanan och Nockebybanan.

– Det behövs mer personal i kollektivtrafiken. Det skulle öka tryggheten både för personalen och resenärerna.

Hon får medhåll av Elias Hedlund, som under sin tid som konduktör och fackligt förtroendevald arbetade hårt för att konduktörerna skulle bli kvar på Tvärbanan och Nockebybanan. Han skrev till och med en sång om saken, som delades flitigt på sociala medier.

– Det var ju en resa under ett års tid. Jag kämpade och var kvar ända fram tills vi blev uppsagda, säger han.

Nu arbetar Elias Hedlund på Snälltåget, som restaurangvagnsansvarig. Vad han känner till har de flesta av de tidigare konduktörerna på Tvärbanan och Nockebybanan nu fått andra jobb.

– Men tyvärr har många av de äldre haft svårt att hitta nytt arbete.

Elias Hedlund.
Bild: Casper Hedberg
Elias Hedlund.

På Snälltåget är de alltid två medarbetare ombord utöver lokföraren, berättar han. Det är en trygghet.

– Förarna på mitt gamla jobb är ju ensamma. Beslutet att ta bort konduktörerna är fortfarande en katastrof. Det finns ingenting i världen som kan ersätta mänsklig service, säger Elias Hedlund.

Bengt Ohlin, säkerhetsdirektör på Arriva, håller dock inte med om att det blivit otryggare för personalen sedan konduktörerna försvann.

– Jag förstår det rent känslomässiga. Men det som vi sett som en omedelbar effekt av att vi tog bort viseringen ombord är att antalet hot och våldshändelser har minskat jämfört med tåg där vi fortfarande har visering, säger han.

Han påpekar också att förarna har larm och säger att yttre trafikledare snabbt kan komma på plats. Enligt honom kan Arriva inte heller se att kundklagomålen ökade dramatiskt när konduktörerna togs bort.

DU KANSKE OCKSÅ ÄR INTRESSERAD AV

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA