Så blev utfallet av avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen för 2002 är över på de flesta håll. En genomgång av några lokala avtal visar att STs medlemmar fått ut allt från 2,3 procent under fjorton månader till 7 procent under 18 månader.
SMHI:
Avtalet ger 3,3 procent och löper från den 1 april 2002 till den 1 juli 2003. Därutöver har 0,5 procent betalats ut för förändringar i tjänster och liknande.
– Myndigheten har dålig ekonomi. Därav det låga utfallet, säger Lars Hedin, ordförande för ST-SMHI. Men från den 1 juli i år måste vi upp till 4 procent!
Parterna har också kartlagt löneskillnader och, liksom tidigare år, funnit ett par fall av osakliga löneskillnader. 34 medlemmar har valt att sätta lönen direkt med sina chefer i lönesättningssamtal.
SIS:
Inom Statens institutionsstyrelse har man fört ut förhandlingarna på institutionsnivå. För hela myndigheten gäller ett lägsta värde på minst 3,3 procent från 1 april 2002. Från 1 juli 2003 är den lägsta nivån 3,4 procent.
Arbetsmarknadsverket:
På Arbetsmarknadsverket får alla 2,3 procent från den 1 april 2002 till den 30 juni 2003.
– Orsaken till att pengarna fördelas rakt över är att man ville få fram ett avtal fort, före jul, förklarar avdelningens ordförande, Bent Nielsen.
Den 1 juli ska 5,5 procent fördelas individuellt, därutöver tillkommer en särskild pott på 0,5 procent riktad till arbetsförmedlarna.
Den 1 april 2004 får arbetsförmedlarna ytterligare 1,6 procent (vilket motsvarar en procent av lönesumman).
Utfallet för hela perioden, från den 1 april 2002 till den 1 oktober 2004, är 9,5 procent.
SP:
På det statliga bolaget Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB är 250 anställda medlemmar i ST. De fick i genomsnitt ut 3,2 procent i det lokala avtal som gäller från 1 april 2002 till den 31 mars 2003. Det motsvarar en löneökning på cirka 650 kronor.
För de 27 medlemmar som jobbar vid dotterbolaget Svensk Maskinprovning gäller samma procentsiffror som vid moderbolaget.
Det centrala avtalet med Almega är treårigt och gäller från den 1 april 2001 till den 31 mars 2004. I det är miniminivån 2,2 procent plus 0,7 procent eller 200 kronor i individgaranti för 2002. För 2001 var potten 2,5 procent och 2003 blir den 2,1 procent.
Skogsvården:
Medlemmarna i ST-Skog får 7 procent för perioden 1 april 2002 till 30 september 2003. Alla garanteras 1 procent, men i praktiken tror ST-Skogs ordförande Anders Frisk att inte någon fått mindre än 3 procent i löneökning.
Åklagarväsendet:
STs medlemmar fick 3,3 procent vilket motsvarar stupstocksvärdet, det vill säga det värde som enligt det centrala avtalet ska utgå om parterna inte kommer överens om annat. Alla fick ut individgarantin från den 1 april 2002 och lägsta nivåerna höjdes för vissa tjänster.
Universitet och högskolor:
På Stockholms universitet gav det avtal som akademitjänstemännen, ST-ATF, slöt 4 procent plus 0,2 procent till särskilda justeringar från 1 april 2002. Nästa förhandlingstillfälle blir den 1 oktober 2003.
Vid övriga universitet och högskolor gäller avtalen från 1 april 2002 till 30 juni 2003.
Några exempel:
Uppsala universitet: 3,3 till 3,5 procent.
Mitthögskolan: 3,5 procent.
Karolinska Institutet: 3 procent som ett lägsta utrymme.
Lund: 3,75 procent.
Umeå Universitet har tilllämpat en förenklad förhandlingsmodell som gav alla 3,3 procent eller lägst 600 kronor. Dessutom gjordes en särskild satsning på lärarlönerna och en del individuella justeringar. Sammantaget kostar avtalet 4,5 procent.
På Högskoleverket är höjningen 4,3 procent.
Fakta
Det centrala avtalet för staten löper under två och ett halvt år, från den 1 april 2002 till och med den 30 september 2004. Utrymmet för löneökningar är minst 3 respektive 3,3 procent vid tidpunkter som de lokala parterna väljer. Kan parterna inte enas gäller 1 april 2002 och 1 juli 2003. En individgaranti på 600 kronor finns, men kan avtalas bort.
De statliga bolagen har egna avtal där perioder och annat kan variera.