Så betalas restiden på fyra ST-arbetsplatser
Elsäkerhetsverkets anställda är mycket nöjda med sitt restidsavtal. Men på Kammarkollegiet, där man helt saknar avtal, är missnöjet stort.
Kjell Öström, Posten:
– Jag tror att vårt avtal är hyggligt. Man får 68 kronor och 54 öre i timmen för restid utanför ordinarie arbetstid, 95 kronor och sju öre vid vissa tider i anslutning till tjänstgöringsfritt kalenderdygn. Men det finns några undantag där man inte har rätt till restidsersättning, till exempel om restid är inbakat i lönen. Dem vill vi minimera, eller helst få bort. Men ser man till vår medlemsstruktur så bedömer jag att huvuddelen har rätt till restidsersättning. Vår utgångspunkt är att man ska ha restidsersättning om man reser på sin fritid.
– Arbetsgivaren vill alltid förändra i kollektivavtalet för att vi, underförstått, hade ett för bra kollektivavtal på den statliga Postverkstiden. Som facklig
företrädare har man en ambition att bygga på det materiella värdet i kollektivavtalen. Arbetsgivaren har motsatt uppfattning. Det handlar naturligtvis om kostnader. Arbetsgivaren vill ha så få sådana här tillägg som möjligt.
Åsa Hole, Kammarkollegiet:
– Det finns ingenting alls här. All restid utanför ordinarie arbetstid räknas som fritid, man får ingenting. Det är hemskt, speciellt för medlemmarna i Karlstad som jämt är ute och far. Så har det varit i alla tider. Men det är orimligt som det är nu. Arbetsgivaren har hävdat att det är så här på alla statliga myndigheter. Men det stämmer helt enkelt inte. Missnöjet är stort, speciellt i Karlstad. Och de lokala cheferna är medvetna om det. De vill inte ha personal som hela tiden missgynnas.
– Vi ska försöka lyfta det enligt särskild ordning. Att baka in det i lönerevisionen med lönesättande samtal blir inte bra. Antagligen blir det först efter årsskiftet. Men vi kommer att driva det hårt. Vill man inte enas kommer vi att dra det högre upp, för det här är ju vansinne. Det ska inte vara någon informell kompensation, detta är ingen välgörenhet. Ska vi vara anställda inom staten ska vi ha ett ordentligt kollektivavtal.
Lars Kilsgård, Elsäkerhetsverket:
– Vårt omförhandlade avtal är riktigt, riktigt bra. Vi kan välja att lägga restid på vårt flexsaldo, eller få ersättning i pengar. Vi höjde ersättningen från 100 kronor till 135 kronor i timmen, för restid utanför ordinarie arbetstid max åtta timmar per dygn. Taket för flextid är 40 timmar, resten försvinner var tredje månad. Vi kan ta ut två heldagar och två halvdagar i flex per sådan period. Arbetsgivaren vill förändra beteendet så att man hellre väljer kontant ersättning och inte är borta så mycket genom flextid. Vår myndighet har få kontor vilket medför långa resor. Att få ersättning, antingen i tid eller pengar, stimulerar medarbetarna att resa så effektivt som möjligt. Man kan »offra« en del av sin fritid för att ta flera besök åt gången till exempel.
– Redan vårt gamla avtal var bättre än de flesta andra myndigheters. Det här ska utvärderas hösten 2010. Om medarbetarna inte tar ut mer kontant ersättning i stället för tid kanske man måste höja ersättningen ytterligare.
Marie Lindblom, Högskolan Kristianstad:
– Vi har bara rätt till traktamente, och milersättning. Vi vill ha en diskussion med arbetsgivaren om restidsersättning. Men arbetsgivaren är inte intresserad av att diskutera det, och har varit rätt njugg. Jag tycker att det är snålt. Reser man i tjänsten bör det vara någon form av arbetstid. Det är ganska självklart egentligen.
– Man ska inte sluta försöka. 1 januari 2010 är det en ny lönerevision, då kommer vi att lyfta det igen. Vi har försökt kolla hur andra har det med restidsersättning. Det är stor spridning. För vissa är det självklart, andra har ingenting. Vi ska försöka visa på goda exempel, till exempel från andra lärosäten. Där har vi en konkurrenssituation om personal, och restidsersättning är ett ganska anständigt arbetsvillkor.
