Psykosocial arbetsmiljö har blivit en viktig fråga

Den sista mars 2016 började Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö gälla. Publikt har pratat med förtroendevalda, skyddsombud och arbetsgivare på ett tjugotal myndigheter och statliga bolag för att ta reda på vad föreskrifterna haft för betydelse under det första året.

Huvudskyddsombudet på Arbetsförmedlingen i Lindesberg, Christer Hansson, beskriver det första året som en förflyttning av fokus.

– Tidigare ställde man frågor till individen om hemförhållanden eller om medarbetaren skulle kunna ha gjort något själv för att inte bli sjuk. Föreskrifterna gör tydligt att det är organisationen som gör medarbetare sjuka, säger han.

Han drar igen jackan och petar upp halsduken under hakan när vi går den några minuter långa promenaden till byggnaden han kallar för back office. Sedan ett par år delar Arbetsförmedlingen servicekontor med Skatteverket,

Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Det innebär att arbetsförmedlarnas kontor är uppdelat på två byggnader.

 – När vi skulle flytta hit undrade vi hur i hela friden det skulle gå. Nu känns promenaden bara uppfriskande, säger han och blickar bakåt mot kundmottagningen.

Väl inne på kontoret slår Christer Hansson ut med armarna och förklarar att föreskriften i mångt och mycket är konstruerad efter »den här miljön« – en kontorsmiljö där människor interagerar med varandra. En miljö som allt fler jobbar i numera.

– Den fysiska arbetsmiljön har vi ganska bra koll på här. Det är varmt och skönt och man kan ställa in bord och stolar i rätt vinklar. Nu hoppas vi kunna göra samma sak med den psykosociala arbetsmiljön, säger han.

Enligt föreskriften ska arbetsgivaren se till att chefer kan förebygga och handskas med osunda arbetstider och kränkande särbehandling. Arbetsuppgifterna ska inte leda till en långsiktigt ohälsosam arbetsbelastning, och resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

Flera av de förtroendevalda och arbetsgivare som Publikt pratat med anser att de nya reglerna har gjort att den psykosociala arbetsmiljön blivit synlig i organisationen. Framför allt genom att chefer och skyddsombud börjat utbildas. Men samtidigt beskrivs de konkreta resultaten – i form av en förbättrad psykosocial arbetsmiljö – av många som svåra att sätta fingret på och utvärdera.

Det anser bland andra Alejandra Pizarro Carrasco, vice avdelningsordförande för ST inom universitets- och högskoleområdet:

– Vi är 5 500 huvuden på våra arbetsplatser som i sin tur har 70 000 studenter. Det kommer att dröja flera år till innan vi kan se resultat, och då blir det ändå svårt att slå fast att det i så fall beror på föreskrifterna, säger hon.

Alejandra Pizarro Carrasco tycker att den del av föreskriften som handlar om kränkande särbehandling är särskilt angelägen.

– Vi har ganska starka hierarkier där anställda har olika typer av makt. Och det är den makten vi jobbar mycket med. Vi måste hitta bra sätt att bemöta varandra, säger hon.

Ida Sjögren, vice avdelningsordförande för ST inom Swedavia, förklarar att den psykosociala arbetsmiljön har diskuterats mer än tidigare under det senaste året, åtminstone lokalt i Umeå där hon jobbar. Hon uppfattar att arbetsgivaren tar föreskrifterna på allvar.

– Fast jag kan inte säga att det har hänt något jättekonkret från arbetsgivarens sida än. Men det är svåra frågor och kanske lite tidigt att utvärdera, säger hon.

Bakgrunden till de nya reglerna är att tidigare föreskrifter mest har fokuserat på fysisk arbetsmiljö, som tunga lyft eller att förebygga olycksfall. Samtidigt har sjukskrivningstalen för psykisk ohälsa fördubblats sedan 2010. Närmare 44 procent av de pågående sjukfallen hos Försäkringskassan hösten 2016 var relaterade till psykiska sjukdomar.

Statens institutionsstyrelse, SiS, är en arbetsplats där den psykiska ohälsan ökar, enligt de signaler som nått Jimmy Haller, centralt huvudskyddsombud och vice ordförande för ST-avdelningens sektion Stockholm. Några tecken på förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön kan han inte urskilja än.

– Nej, men däremot har föreskrifterna gett en uppskjuts. Arbetsgivaren har fått upp ögonen för de här frågorna, säger Jimmy Haller.

På arbetsgivarsidan är tankegångarna liknande.

– Sådana här förändringar i arbetsmiljön sker inte över en natt. Men vi jobbar aktivt och kan stötta våra verksamheter mer än tidigare eftersom vi har bättre förutsättningar med de nya föreskrifterna, säger Mia Iggström, arbetsmiljöstrateg på SiS.

Hon syftar på utbildningar i psykosocialt arbetsmiljöarbete av chefer och skyddsombud. Hittills har hon och hennes kollega hunnit med att hålla tvådagarsutbildningar på 18 av myndighetens 36 institutioner. Nyanställda och medarbetare som missat utbildningarna erbjuds en kurs i Stockholm, förklarar Mia Iggström.

De tvingande reglerna om psykosocial arbetsmiljö ersätter numera de allmänna råd om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön som funnits sedan 1980-talet, samt de regler om kränkande särbehandling som kom på 1990-talet.

Föreskriften var efterlängtad, åtminstone från fackligt håll. Det har inte funnits tillräcklig täckning i arbetsmiljölagstiftningen för de psykosociala frå-gorna tidigare, menar Marita Larsson, ST-ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor.

– Men det var inte självklart att den skulle komma till. Lika stort som engagemanget var hos fackförbunden var motståndet på arbetsgivarsidan. Man tyckte att det räckte med det systematiska arbetsmiljöarbete som redan görs, säger Marita Larsson.

På Arbetsförmedlingen i Lindesberg tummar Christer Hanssons kollega, skyddsombudet Malin Liodden, på det numera ganska slitna orange häftet med föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö.

– Den stora skillnaden är att man kan slänga fram den här nu. Förut har det inte funnits något på pränt om hur vi ska tänka i det vardagliga arbetet kring den psykosociala arbetsmiljön. Men bara för det har vi kanske inte kommit hela vägen, säger Malin Liodden.

Till exempel är det en bit kvar när det gäller hur arbetsgivaren anpassar resurserna efter de nya kraven. Hon beskriver att det är svårt att komma undan en hög arbetsbelastning just nu, eftersom arbetsmetoderna på kontoret inte sitter riktigt än.

– Det ligger i vårt uppdrag som skyddsombud att ligga på ledningen där. Vi måste trycka på, så att man tar hänsyn utifrån varje individ, eftersom en ohälsosam arbetsbelastning innebär olika saker för olika medarbetare. Det är inte lätt, säger Malin Liodden.

På kundmottagningen en bit bort på gatan har strömmen av jobbsökande tunnats ut lagom till lunchtid. Arbetsförmedlaren Admir Hamzic har jobbat på kontoren i Lindesberg, Nora och Hällefors i två och ett halvt år. Han beskriver en god arbetsmiljö med ett »öppet klimat och högt i tak«. Så var det i och för sig redan innan föreskriften kom, resonerar han.

– Men jag har märkt av att man lyssnar mer nu, både från ledningshåll och här ute bland medarbetarna. Det psykosociala har blivit en lite hetare punkt på agendan, säger Admir Hamzic.

Samtidigt beskriver han hur det kan bli bättre. Framför allt med tanke på att myndigheten växer.

– Vi behöver mer optimerade platser. Här i Lindesberg har vi bra utrymme men på de mindre kontoren är det begränsat. Vi inväntar förändringar som jag tror kommer att bidra till att även den psykosociala arbetsmiljön blir ännu bättre, säger Admir Hamzic.

Vissa av dem som Publikt har talat med lyfter fram att föreskriften uppfattas som uddlös på arbetsplatserna. Björn Andersson, ledamot i STs avdelningsstyrelse inom Kriminalvården, pekar på att det saknas praxis och att det därför är oklart vad konsekvenserna blir för den arbetsgivare som bryter mot regelverket.

– Det finns inga straff för den arbetsgivare som inte följer föreskrifterna. Den egentliga kraften i dem är än så länge att vi nu har något att hänvisa till, säger han.

Det är en synpunkt som även STs ombudsman Marita Larsson för fram.

– När vi jobbade med det här i remissrundan hade vi velat ha in sanktionsavgifter. Men det kom inte med. Även om det hade varit önskvärt så fortsätter nu arbetet med de här frågorna i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger hon.

Från arbetsgivarsidan betonar flertalet som Publikt har pratat med det långsiktiga i arbetsmiljöarbetet, och ser sanktionsavgifter som en mer »kortsiktig lösning« på problem.

Sofia Lindgren, sektionschef på Kriminalvårdens HR-avdelning, förklarar det så här:

– Vi jobbar hårt med utredningar om det uppstår missförhållanden inom Kriminalvården. Men när det handlar om arbetsmiljö går mycket av arbetet ut på att förebygga och vidta åtgärder för att förhindra problem. Det kan man nog, i en enskild situation och som drabbad medarbetare, uppleva som uddlöst.

I Lindesberg har snön börjat falla så smått när skyddsombuden Christer Hansson och Malin Liodden påbörjar ytterligare en promenad mellan sina båda kontor.

– Jag tror att man känner sig väldigt pressad som medarbetare där ute i landet just nu. Vi är många tusen anställda i myndigheten, och den här förnyelseresan vi gör går inte lika fort fram för alla, säger Christer Hansson.

Förnyelseresan innebär att medarbetarna från att ha varit hårt styrda nu ska bli mer självständiga och även i viss utsträckning styra sig själva. Det leder till ett »förvirrat tillstånd«, beskriver han.

– Samtidigt har man krav om leverans på sig. Där någonstans kan jag tänka mig att det blir en känsla av hög arbetsbelastning, säger Christer Hansson.

Arbetsförmedlingens sektionschef i Lindesberg, Raili Strömberg, håller med om att arbetsbelastningen är hög just nu. Men hennes uppfattning är ändå att den psykosociala arbetsmiljön har blivit bättre det senaste året.

– Medarbetarna har fått större möjlighet att påverka situationen i och med föreskrifterna. Det ser jag som positivt, säger hon.

Publikts rundringning tyder på att ett år med föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö har fått arbetsgivare att rusta för framtiden genom att utbilda chefer och skyddsombud. Men än så länge är det för tidigt att mäta hur de påverkat den psykosociala arbetsmiljön.

Och Ulrich Stoetzer, sakkunnig inom organisatorisk och social arbetsmiljö på Arbetsmiljöverket, skruvar ned förväntningarna.

– Man ska inte ha för snabba förhoppningar kring arbetsmiljöfrågor. Det är ett långsiktigt arbete där det första steget är att hitta bra rutiner och en god grund i vardagsarbetet. Sedan kanske man kan förvänta sig att det ska hända större saker efter en tid, säger han.

Läs även: Forskare: Lagen har blivit mer jämställd

---

Nyheter från Publikt, en gång i veckan, rakt ner i din inkorg - prenumerera på Publikts nyhetsbrev!

---