Foto: Bolagsverket
Foto: Bolagsverket

Present med logga ska sälja in staten

FÖRDJUPNING: PROFILPRODUKTER2014-03-05

Profilprodukter har i mer än ett och ett halvt sekel varit ett sätt för privata företag att marknadsföra sig. Numera är det också en självklar del av statliga myndigheters kommunikation med omvärlden.

Ett tredimensionellt medium som man kan ta på och lukta på. Så definieras profilprodukten av Kjell Harbom, ordförande för Svensk branschförening för profil- och reklamartiklar, SBPR. Föreningen har 220 medlemsföretag som årligen säljer profilprodukter för ungefär 2,5 miljarder kronor.

– Det är det enda mediet i världen som får mottagaren att säga tack, framhåller Kjell Harbom. Han jämför med det missnöje som uppstår när tv-reklamen bryter en hockeymatch i OS två gånger per period eller när man måste se samma reklamslingor fyra gånger under en film.

Kjell Harbom sammanfattar profilproduktens historia så här: I slutet av 1800-talet började man trycka reklam på tändsticksaskar, på trettiotalet dök de första reklamtrycken på pennor upp och på sjuttiotalet gjorde branschen ett ryck med t-shirts, väskor, kepsar och muggar.

– Men pennan är fortfarande vanligast, säger Kjell Harbom som understryker att det är viktigt att en profilprodukt ska vara något som kan användas av alla.

Även inom statliga och kommunala verksamheter lägger man numera en allt större vikt vid att bygga varumärken, berättar Eva Ossiansson, varumärkesforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

– Det finns ofta en vilja att göra på samma sätt som man gör i den kommersiella världen. Universiteten till exempel konkurrerar om personal och om studenter, då kan man ta till den här typen av uttryck, säger hon.

Profilprodukter inom offentlig sektor används också internt – för att ge bort som presenter vid födelsedagar eller pensionsavgångar eller för att bygga upp en gemensam identitet och skapa sammanhållning.

– Tyvärr gör man det ofta inte särskilt bra, säger Eva Ossiansson och ger ett exempel från sitt eget universitet.

– Några få jobbade med att ta fram svulstiga missions och visions och sedan fick vi en mugg var med dem påskrivna samt en tuschpenna, som slutade att fungera efter en vecka, i julklapp. 

Muggofon. Foto: Kjell Harbom.
Muggofon. Foto: Kjell Harbom.
Migrationsverket.
Migrationsverket.
Diskrimineringsombudsmannen.
Diskrimineringsombudsmannen.
Linnéuniversitetet.
Linnéuniversitetet.

Sverige först

De första profilprodukterna lanserades i Sverige i mitten av 1800-talet, då man började trycka reklam för järnvägslinjer, hotell och restauranger på tändsticksaskar. Sedan spred sig fenomenet snabbt ut i världen.

  

Iinvesteringar i de åtta största reklammedierna 2012  

  • Internet: 7,6 miljarder kronor
  • Dagspress: 6,9 miljarder kronor
  • Sponsring: 6,1 miljarder kronor
  • TV: 5,9 miljarder kronor
  • Presentreklam (profilprodukter): 5,2 miljarder kronor
  • Direktreklam: 3,8 miljarder kronor
  • Gratistidningar: 2,5 miljarder kronor
  • Tidskrifter: 1,5 miljarder kronor

Källa: Institutet för reklam- och mediestatistik

Inne och ute

Inne

  • Praktiska saker som man kan använda i köket eller på kontoret.

Ute

  • Muggar.
  • Kläder.

Ölmugg blev megafon

Muggofonen lanserades i USA, men denna presentreklamprodukt kom aldrig till Sverige, vilket Kjell Harbom på SBPR är glad för. Muggofonen var en stor ölsejdel. När man druckit ur kunde man använda den som megafon.

  

Enkät - Vad har ni för profilprodukter?

  • Kammarkollegiet

Anne Kuylenstierna Arnström, kommunikationschef:

Kola eller karameller som tas med till mässor. Funderar på att hitta något annat som är representativt för Kammarkollegiet.

Kolorna med papper och logotyp kostar 27 kronor hektot.

 

  • Migrationsverket

Nenad Duborija, enhetschef Norrköping:

Kabinväskor, affärsväskor, paraplyer och glasskålar. Men även billigare saker som pennor, nyckelringar, klockor och ficklampor.

De dyrare produkterna används mest internt, när någon anställd fyller jämnt till exempel.

Ficklampan kostar 55 kronor och kabinväskan 400 kronor.

 

  • Diskrimineringsombudsmannen

Katarina Rydberg, chef för kommunikations- och utbildningsenheten:

Har bland annat en disktrasa med texten »Diskriminering suger fett«, DOs logga och hänvisning till hemsida, samt en påsklämma med texten

»I kläm?« Dessutom finns det nyckelband och vingummin.

Disktrasan och påsklämman kostar vardera 8 kronor i inköp. Produkterna brukar delas ut vid mässor, konferenser och utbildningar.

 

  • Skatteverket

Sylvia Aldenryd, kommunikationsstrateg:

Stiftpennor, kulspetspennor och plastkassar som delas ut på mässor och utställningar, ofta i samband med rekryteringar. Lite dyrare presentartiklar som kristallskålar, vattenkaraffer och ljuslyktor används vid pensionsavgångar och internationell representation. Vaktmästare och receptionspersonal kan ha profilkläder på sig i jobbet om de vill.

Skatteverkets i särklass mest populära profilprodukt är en stiftpenna som kostar 4,39 kronor i inköp.

 

  • Linnéuniversitetet

Ingrid Persson, kommunikationschef:

Studenter kan köpa träningskläder, vattenflaskor och andra produkter till självkostnadspris.

Det finns också lite finare saker att ge bort, till exempel som tack vid ett studiebesök. Det kan vara en penna i ett etui eller en skrivbok.

Ett frökort används för att rekrytera studenter vid mässor. Växten heter tuppkam och på påsen står det »Människor växer här«. Fröpåsen kostar cirka fem kronor.

  

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA