Oviss framtid för länsstyrelserna
Många anställda inom länsstyrelserna kan få det svårt att flytta med när Socialstyrelsens sex regionala enheter tar över den sociala tillsynen. »Det tar drygt tre timmar för mig att bila till Umeå«, säger Christina Karlsson på Länsstyrelsen i Norrbotten.
– Vi vet väl egentligen ingenting, säger Christina Karlsson mellan tuggorna med julkorv och rotmos.
Hon talar om det faktum att hon om ett år inte har några arbetsuppgifter kvar på länsstyrelsens kontor i Luleå. Ansvaret för den sociala tillsynen ska flyttas till Socialstyrelsen i Umeå.
Vi sitter i källaren på länsstyrelsens lunchservering, som mest liknar en traditionell skolbespisning. Det är glest med folk så när som på Christina Karlsson, Sven Mikko och deras kollega Karin Lind, alla socialkonsulenter och ST-medlemmar.
Deras arbetsuppgift är att kontrollera att kommuner och privata vårdgivare följer socialtjänstlagen, sol, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, lss. Inspektionerna kan ske på särskilda boenden för äldre, behandlingshem för missbrukare eller gruppboenden för utvecklingsstörda. Utgångspunkten är Luleå, men deras tillsynsområde är stort. Till Kiruna, till exempel, är det 36 mil.
Erbjuds flytta med
De har hört att alla socialkonsulenter i landet ska erbjudas att flytta med till Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter. För socialkonsulenterna i de fyra nordligaste länen handlar det om en ny arbetsplats på Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Umeå. För många blir det en fråga om att flytta eller söka nytt jobb, eftersom det är svårt att åka kollektivt och restiden med bil blir för lång.
– Om jag skulle bo kvar i Luleå och jobba i Umeå tar det minst tre timmar med bil till jobbet, säger Christina Karlsson. Det går egentligen snabbare att flygpendla ner till Stockholm, ler hon.
Vad de vet är det ingen av socialkonsulenterna i Luleå som är beredd att flytta.
– I dagsläget har vi inte fått något konkret erbjudande att ta ställning till. Men för oss är det intressant att veta om det ska bli något lokalkontor här i Luleå och om vi erbjuds att distansarbeta, säger Sven Mikko.
Om bara arbetssituationen går att lösa på ett flexibelt sätt tycker han att det kan vara intressant att gå över till Socialstyrelsen. Christina Karlsson är inte riktigt lika säker.
– Tanken är ju att vi ska vara ute mer på tillsyn, vilket är positivt. Men om det blir fråga om att ligga över bara för att vara på kontoret vet jag inte om jag tycker att det är värt det. Man vill ju inte sitta en stor del av arbetstiden i en bil eller ägna kvällar åt jobbet.
Tillsynen ska bli effektivare
Det är den 1 januari 2010 som ansvaret för tillsynen på socialtjänstområdet flyttas från länsstyrelserna till Socialstyrelsen. Syftet är att effektivisera tillsynen. Sedan tidigare har Social styrelsen ansvaret för att kontrollera hälso- och sjukvården. Eftersom exempelvis äldre ofta har insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård ser man fördelar med en enda myndighet som har överblick över hela vårdkedjan.
– Det är lätt att människor »hamnar mellan stolarna« även i tillsynssammanhang, sade äldre- och folkhälsominister Maria Larsson, när beslutet presenterades.
Socialstyrelsen och länsstyrelserna håller för närvarande på att beräkna hur många personer på länsstyrelserna som berörs. Enligt de uppgifter som finns i dag är de omkring 250 personer.
– Alla som i dag ägnar merparten av sin tid åt social tillsyn kommer att erbjudas jobb på de regionala tillsynsenheterna, bekräftar Björn Forsberg, som samordnar projektet på Socialstyrelsen.
Han berättar att länsstyrelserna snart utrett vilka arbetsuppgifter som ska föras över till Socialstyrelsen. Först när det är klart kan de göra en lista över vilka personer som omfattas av övergången. Den 15 februari ska listan överlämnas till Socialstyrelsen och då får också de anställda vid länsstyrelserna veta vilka som omfattas av övergången.
På Länsstyrelsen i Norrbotten är det sju personer som berörs av flytten. Nyligen skickade de och samtliga socialkonsulenter i de fyra nordligaste länen ett brev till Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm. I det uttryckte de sin oro över att kvaliteten på tillsynen kan försämras till följd av de långa avstånden. Enligt socialkonsulenterna kommer det att bli svårt att upprätthålla samma dialog med de verksamheter som ska granskas om man har Umeå som enda utgångspunkt.
– Det handlar om en mängd små tillsynsobjekt som finns över en yta som motsvarar halva Sverige, understryker Christina Karlsson.
I stället vill socialkonsulenterna i de nordligaste länen att man ser över om man kan skapa lokala kontor på två platser i regionen.
Fick negativt besked
Den 7 januari kom så beskedet. Men det blev inte Luleå, utan Falun och Sundsvall som ska bli lokalkontor. Fackliga förhandlingar har dock ännu inte ägt rum. Vid denna tidnings pressläggning var sålunda inget definitivt.
– Vi är besvikna över att vi går ett steg närmare en avveckling och osynliggörande av vår landsända. De har inte haft de dåliga kommunikationerna och ett brukarperspektiv i åtanke när de placerat filialkontoren, säger Christina Karlsson.
På Länsstyrelsen i Norrbotten har hon och hennes kollegor inga stora planer för tillsynen 2009. Och visst tar det energi att prata om flytten, det går inte att förneka.
– Inte heller privat tar man några stora beslut, ovissheten ligger i bakhuvudet hela tiden, säger Christina Karlsson.
De har noterat att folk redan nu ser sig om efter andra jobb.
– Men visst känner man en viss sorg, vi trivs ju jättebra med vårt jobb, säger Christina Karlsson.
Viktigt få lägesrapporter
Christina Karlsson och hennes kollegor vill att länsstyrelsen tar ställning till om socialkonsulenterna är intressanta för fortsatt anställning.
– Vi vill att de talar klarspråk, säger hon.
Under det gångna året skulle de också vilja haft mer information från sin eventuella framtida arbetsgivare, Socialstyrelsen.
– Men vi förstår och accepterar att det tar tid innan de har besked att ge. Men även när inget händer är det viktigt att få lägesrapporter.
Vid tiden för intervjun har de dock precis fått veta att Socialstyrelsen har skapat en webbplats och en blogg för att hålla alla berörda informerade.
– Det är bra, nu kommer det förhoppningsvis att bli bättre, menar de samstämmigt.
Skillnader mellan länen
Christina Karlsson betonar att de inte är kritiska till själva idén om att förändra den sociala tillsynen. För trots idoga försök att skapa en enhetligare tillsyn mellan de 21 länen är det fortfarande stora skillnader. Sven Mikko framhåller det som positivt att de blir fler personer som ansvarar för varje område, vilket minskar sårbarheten. Även det faktum att det i en stor organisation som Socialstyrelsen finns tillgång till experter inom många olika områden är positivt, säger han.
Enligt regeringens direktiv är flytten av den sociala tillsynen till Socialstyrelsen ett första steg. Nästa steg handlar om att bryta loss tillsynen helt och starta en ny tillsynsmyndighet. Christina Karlsson säger att det inte är någon hemlighet att de inte gillar lösningen att gå via Socialstyrelsen.
– Det hade varit bättre att vänta lite och starta en ny tillsynsmyndighet på en gång, där alla har samma utgångspunkt.
I flera utredningar på sistone har man betonat länsstyrelsernas roll som tillsynsmyndighet och statens förlängda arm i regionerna. Och kollegorna på Länsstyrelsen i Norrbotten är försiktigt positiva till framtiden. Det tillförs ju ändå frågor också, menar de.
– Fast det här beslutet om mer centraliserad social tillsyn går ju stick i stäv med det, så man vet ju aldrig, säger Christina Karlsson.
