Studentrekord i krisens spår
Krisen innebär högkonjunktur för högskolan. Rekordmånga har sökt till höstens utbildningar. På lärosätena är man positiv, men det finns oro för lärarbrist och ökad arbetsbelastning.
– Jag tycker att det är toppen!« säger rektor Lars Carlsson på Högskolan Kristianstad. Lärosätet hör till dem som ökar mest i landet i höst, med en väntad tillväxt på över trettio procent.
En grupp kinesiska studenter går med raska steg och svängande hårtofsar upp mot högskoleområdet. Inne på den gamla kaserngården som nu hyser Hög-skolan Kristianstad syns dock bara enstaka studenter släntrande över grusgångarna. Terminen startar först några dagar senare.
Det ser ut som lugnet före stormen. Men uppe i korridorerna i de putsade stenhusen är det full fart på förberedelserna för att ta emot de nya stora kullarna. Ett ökande söktryck märktes redan inför den gångna vårterminen, och med den tilltagande arbetslösheten har man varit beredd på ännu fler sökande till hösten.
– Krisen är högskolans bästa vän, konstaterar rektor Lars Carlsson. Så ökningen är ingen överraskning, men kanske var den förvånande stor.
»Tryggare och stormigare«
För Högskolan Kristianstad kommer uppsvinget efter flera magra år med vikande studentunderlag. Man fick ett ekonomiskt underskott 2007, och året därpå genomfördes en stor omorganisation. Utbildningen delades i två sektioner och administrationen skars ned.
Med betydligt fler studenter och medföljande studentpeng får högskolan mer resurser till gemensamma omkostnader och möjligheter till nya satsningar. Och för personalen är anställningarna tills vidare säkrade.
– Det blir tryggare och stormigare, säger Lars Carlsson.
Några omfattande nyanställningar är inte planerade. Håkan Pihl, chef för sektionen Hälsa och samhälle, bedömer att det kanske behövs fler lärare, men inte fler administratörer och övrig personal. Rektor Lars Carlsson anser också att det finns anledning att vara försiktig. Konjunkturen vänder så småningom, och om några år har vi också färre 19-åringar redo att söka till högskolan – ungdomskullarna är just nu större än någonsin.
– Vi har diskuterat det i styrelsen och sagt att vi måste vara medvetna om problemet och inte expandera för mycket, säger Lars Carlsson. Och innan studenterna är på plats vet vi inte hur stor ökningen nu faktiskt blir.
Han är inte orolig över kvaliteten i utbildningarna. Högskolan ska inte frångå sin policy om minst nio timmar lärarledd undervisning per vecka, och undervisningsgrupperna ska inte öka i storlek. Resurser omfördelas internt till utbildningar som ökar särskilt mycket.
Sektionschef Håkan Pihl bekräftar att antalet grupper ökar, men han tror att det kanske blir lite fler studenter i varje klassrum i alla fall. Lärarna kan förvänta sig mer övertid, säger han. Och huruvida de får tid över till forskning ter sig oklart.
– I praktiken blir det ofta så att undervisningen tränger undan forskningen. Undervisningen är mer akut.
Hårdare konkurrens om lärare
Inom sektionen Hälsa och samhälle finns bland annat ämnet företagsekonomi, som fördubb- lat antagningen jämfört med förra året. En av lärarna där är Erling Emsfors, som också är biträdande sektionschef. Han säger att man inte var riktigt beredd på en sådan anstormning och att man står inför ett personalrekryteringsproblem. Konkurrensen om lärare hårdnar när alla lärosäten ska ta emot fler studenter.
– Vi måste också försöka hålla på fördelningen mellan disputerade och icke disputerade lärare. Dessutom tar anställningsprocessen med sakkunniga lång tid, kanske en termin.
Oro för arbetsmiljön
Erling Emsfors tror i likhet med Håkan Pihl att lärarbristen i huvudsak kommer att mötas med övertid för befintlig personal.
– Men det är ingen lösning! Jag är orolig för arbetsbelastningen och hur det ska gå med arbetsmiljön.
Studieadministratören Kajsa Håkansson uttrycker sig i liknande ordalag. Hon är som alla andra glad över att det går bra för högskolan, men tycker att man nu måste börja diskutera att utöka personalstyrkan. Det gäller även administrationen, framhåller hon. Administratörerna har ofta kontakt med studenterna, och det är viktigt att de studerande får ett bra bemötande och att administratörerna har tid för dem.
– Det är ett stort förtroende vi har fått, det gäller att kunna leva upp till det. Och redan nu är vi för få på vår sektion, och arbetsuppgifterna blir fler när studenterna kommer.
ST-sektionens ordförande Marie Lindblom har tagit upp frågan om förstärkningar på samverkansmöte med ledningen. Hon påpekar att den administrativa bemanningen är baserad på 2006 års väsentligt lägre utbildningsvolym.
– Vi hade dessutom en extremt hög arbetsbelastning före, under och efter omorganisationen förra året, framför allt för administrationen. Ska man in i något liknande igen får det konsekvenser.
Viktigt att servicen flyter
Hon säger att man länge talat om att administrationen inte får kosta mer än den gör.
– Men det är jätteviktigt att servicen flyter. Och på vissa administrativa jobb finns ett linjärt samband mellan antalet studenter och arbetsbelastningen.
Marie Lindblom hoppas att uppgången på sikt ska leda till högre kvalitet, stabilitet och möjligheter till strategisk utveckling. Med det i sikte, och med tanke på det nuvarande pressade läget, är det oerhört viktigt att högskolan också tänker på kompetensförsörjningen på längre sikt, understryker hon.
Hos antagningsansvariga Inger Svensson ringer telefonen fortfarande hela tiden, och det är svårt att hinna med andra arbetsuppgifter. Hon gissar att söktrycket ökar ytterligare till våren, även om regeringens förslag om avgifter för utländska studenter är en osäkerhetsfaktor. Stämningen har blivit mer optimistisk, konstaterar hon.
– Samtidigt finns en tragisk baksida med den stora arbetslösheten. Man märker det på en del studenter, och det finns med i tankarna.
35 000 fler antagna till högskolan
redovisas dessa inte i siffrorna från VHS. Undantagen kan skifta mellan lärosätena och från år till år.
