Och så här säger…
Leif Jönsson, kontorschef på arbetsförmedlingen i Malmö:
Leif Jönsson anser att de två hoten var tydligt uttryckta.
– Om jag hade fått dem hade jag blivit lika uppskakad som Antonia. Det är lätt för polisen att sitta och säga att de inte var allvarligt menade.
Han medger att beredskapen på arbetsplatsen inte var den bästa.
– Jag hade bara varit chef här i ett halvår när förföljelserna började. Men nu har vi tagit tag i det.
För ögonblicket finns dock inte mycket man kan ändra i rutiner och arbetsmetoder, anser han.
– Våra rum är ganska små och inte så lätta att möblera om för att få bättre säkerhet. Om man misstänker att ett samtal kan bli obehagligt kan man varsko kollegan i rummet intill.
– Två personer kan skriva under ett beslut i vissa fall, ibland får chefen ta det. När det gäller öppenheten har jag sagt att man inte behöver skylta med sitt namn. Det kan stå bara platsförmedlare eller förnamnet.
Eva Plogéus, direktör för länsarbetsnämnden (LAN) i Skåne:
– Vi kan inte utgå från att detta fall av förföljelse har en koppling till arbetet, även om man kan ha sina aningar. Men vi har gett personen olika alternativ till byte av arbetsplats och arbetsuppgifter. Det har varit insatser från chefen, personalavdelningen och Previa; jag tycker vi har gjort allt som är möjligt att göra.
Eva Plogéus kan inte säga om Antonia ska få kompensation för sin inkomstförlust.
– Jag måste rådgöra med Ams jurister, och vi kan inte göra något så länge vi inte kan säga att det är en arbetsskada.
Ann Mattsson, ordförande för ST-Ams i Skåne
– Det här är ingen vardagsmat, gudskelov. Nu har vi fått upp ögonen för att sådant här kan inträffa och att man måste ha kunskap och beredskap. Så länge inget har hänt kan handlingsplaner och liknande låta ganska abstrakt.
Ann Mattsson tycker att de fackliga företrädarna gjort vad de kunnat och informerat Antonia om förhandlingar och samtal.
– Men det har varit många personer inblandade på lokal, regional och central nivå inom Ams, polisen, personalavdelningen osv. Hur knyter man ihop det? Det som hänt Antonia blir en lärdom för oss.
En erfarenhet är att processen behöver snabbas på, anser hon.
– För den drabbade är tiden väldigt lång.
Ann Mattsson tror att arbetsförmedlarnas tolerans mot hot har ökat.
– Det kan vara telefonsamtal där någon säger att man ska ”passa sig” eller ”vi vet var du bor”. Men det är inte OK att ta emot sådant, understryker hon.
Zerny Andersson, huvudskyddsombud för Ams i Skåne:
– Vi i skyddskommittén har hävdat att man ska hållas skadeslös när man drabbas på det sätt Antonia gjort.
Han är kritisk till arbetsgivarens uttalande om att hotmejlen kan vara från vem som helst.
– Så får man bara inte säga.
Han tycker också att det behövs en risk- och konsekvensanalys av aktivitetsgarantin.
– Jag tror att aktivitetsgarantin kan stärka människor, men de kommer också under hård press.
