Och så här går det sedan...

De ungas frågor måste stödjas

• Fack och arbetsgivare blir i mindre grad motparter i framtiden, tror Sara Aulin. För båda blir en attraktiv arbetsplats viktig i konkurrensen om arbetskraft, jobb och medlemmar.

– Facket får en betydande men annorlunda roll i framtiden, tror Sara Aulin, ST-medlem på Regeringskansliet.

Idag ses arbetstagarnas intressen ofta ur ett löneperspektiv. Men enligt Sara kommer arbetsmarknaden att bli mycket rörlig framöver. Skillnaderna i arbetsvillkor kommer att jämnas ut mellan sektorerna. Kanske blir det högre löner men mindre generösa villkor i övrigt. Allt beror på hur konkurrensen från den privata sektorn utvecklas och denna är internationell.

– Nu talar jag om välutbildad arbetskraft för den känner jag till, säger Sara som gått Handelshögskolan. Jag är medveten om att de som saknar utbildning har mycket svårare att byta jobb men ändå tror jag att alla påverkas.

Facket blir kanske ännu viktigare på arbetsplatsen. Arbetsgivaren vill ha produktivitet och lönsamhet. Det vill arbetstagarna också, men med bra arbetsvillkor. Fackets roll blir att föra fram de anställdas perspektiv på hur man ska optimera arbetsplatsen, locka dit och behålla arbetskraft.

Den enskilde arbetstagaren vill även ha en stabil situation, framhåller Sara, vilket många unga inte har när korttidsanställningarna breder ut sig.

– ST måste fånga upp även dem, de är de framtida medlemmarna. Ofta har de sämre villkor och om facket inte stödjer deras frågor urholkas fackets trovärdighet.

Facket måste ha en tydligare framtidsanalys och framtidsstrategi. Det bör också föra fram intressen som annars inte skulle komma fram, till exempel invandrarnas.

– Det blir en jätteutmaning! Arbetsmarknaden måste bli mer heterogen eftersom det är så samhället ser ut idag.

Facket måste synas på jobbet

• Ett tuffare, bättre organiserat och visionärt fack som jobbar mer över gränserna. Det ser Mikael Andersson framför sig. Och medlemmarna måste bli mycket mer aktiva.

– Redan kan utvecklingen anas: ökad globalisering inom både politik, ekonomi och bland företag. Resurserna kommer att omfördelas, vi får mer koncentration av pengar och mer konkurrens. Det börjar bli tillåtet att rucka på moraliska begrepp för att kunna konkurrera, till exempel genom att skapa ekonomiska frizoner utan arbetsrättslagstiftning.

Det är ingen ljus bild Mikael Andersson, Posten, målar upp.

– Mer statlig verksamhet kommer att bolagiseras, spår han. Vi i Sverige påverkas av världen i övrigt och vi måste kämpa för att behålla vad vi redan har. Facket kommer att behövas mer än någonsin liksom mer fackligt arbete över gränserna.

Han tror också att fackets internationella roll blir solidaritetsstödjande och att den kommer att omfatta även kampen för mänskliga rättigheter. Jobbar facket mot de globala orättvisorna kommer det att skapa intresse bland de unga.

I Sverige är facket idag detsamma som de förtroendevalda. Men det är otillräckligt, menar Mikael.

– Facket måste aktivera medlemmarna, få dem att kämpa för sina rättigheter. Jag tror också på det direkta mötet mellan människor. Det är jättefarligt om inte facket syns på arbetsplatserna!

Negativ bild är självförvållad

• Facket blir den kunskaps- och informationskälla som man vänder sig till och som har koll på arbetsrätten, säger Anna Eklöf. Men varför accepterar facket arbetsgivarens bild av sig självt?

– Jag tror definitivt att facket finns kvar om 25 år. betonar Anna Eklöf som arbetar inom Uppsala studentkår.

Ungdomar idag är inte individualister som på 1980-talet, anser hon. Individanpassningen innebär att man har personlig kontakt med facket via dess hemsidor. Själv har hon ofta vänt sig till ST Direkt med frågor och ringer även fackförbund och så kommer nog den enskilde att göra mer i framtiden, men med facket i ryggen.

– Framför allt den juridiska biten klarar man inte själv. Där behöver man hjälp.

Anna tror att arbetsmarknaden förändras mot fler korttids- och projektanställningar, att man byter jobb oftare och kanske också yrkesinriktning. Då behövs fackförbund som bevakar att arbetsrättsliga regler följs.

Hon reagerar också mot att facket har skapat bilden av sig självt som inte populärt.

– Sluta lansera facket som mossigt! Den bilden kommer från arbetsgivarhåll och från politiska högerkrafter.

Ungdomar kanske inte med en gång tänker på att facket kan driva en viss fråga, däremot tycker man att frågor som jämställdhet och mångfald ska drivas kollektivt. Om facket hakar på där blir det naturligt för ungdomar att facket driver de frågorna, resonerar hon.

– Åldersdiskriminering är en sådan fråga.

Anna ser framför sig att arbetsmarknaden öppnas över gränserna. 

– Det fackliga samarbetet över nationsgränserna blir ett sätt att tackla flyttbara arbetsplatser och global frihandel.

– Nästa 25-årsperiod är mitt yrkesliv och den syn som jag idag har på facket kommer att prägla min framtida syn på det. Det i sin tur beror på visionerna hos dem som nu jobbar fackligt.

Fackförbund blir internationella

• Facken fortsätter att spela en viktig roll men bör låta medlemmen välja friare hur de egna arbetsvillkoren ska se ut. Nuvarande arbetsrätt kan vi tyvärr inte behålla, spår John Nilsson.

– Om 25 år har ST gått ihop med SKTF till ett gemensamt fack för den offentliga sektorn med namnet »10«, tror John Nilsson, Hjälpmedelsinstitutet.

Siffran står antingen för Tjänster I Offentlig förvaltning eller används i medlemsvärvning, »tio argument för att man ska vara med i facket«. Han väljer att vara optimistisk, säger han, men menar samtidigt att arbetsvillkoren snarare blir sämre än bättre i framtiden på grund av konkurrensen utifrån.

– Vi måste kämpa för arbetstid, arbetsmiljö och anställningstrygghet. Facket är motvikten och behövs ännu mer om 25 år än nu därför att arbetsklimatet blir kärvare. Även arbetsrätten luckras upp.

Det blir mer facklig likriktning inom EU och fackförbund kommer att ha medlemmar i flera länder, eftersom företagen verkar över gränserna.

– Jag tror att facken kan påverka arbetsvillkoren i andra delar av världen. ST kan göra det genom EU-fack och Iska när det till exempel gäller Östeuropa.

Kollektivavtalen blir kvar men facken måste arbeta för andra lösningar, till exempel utnyttja de tekniska möjligheterna så att de anställda kan jobba hemma mer än idag. Individen ges också möjlighet att friare än idag välja hur arbetsvillkoren ska utformas.

– Man ska kunna plocka vad som passar en bäst från ett »smörgåsbord« av villkor. Sju veckors ledighet ska kunna tas ut som fem veckors semester och resten i arbetstidsförkortning. Eller också väljer man fritt att ta pension vid 70 eller 61 år, i det senare fallet med lägre pension.

Om 25 år, tillägger han, har dessutom livsarbetstiden förskjutits. Man både börjar och slutar förvärvsarbeta senare, därför att de flesta har högskoleutbildning.