Nya medlemsländerna behöver mycket stöd

FÖRDJUPNING2004-06-22

Låg organisationsgrad gör att europeiska fackförbund generellt sett har svårt att hävda sig i förhandlingar. Särskilt svårt är det i EUs nya medlemsländer, där de flesta statstjänstemännen inte ens har förhandlingsrätt.

Fram till 1990 var fackföreningarnas roll i de flesta av årets nya EU-länder att fördela olika typer av förmåner till de anställda. Efter murens fall fanns inget att fördela, vilket ledde till ett kraftigt medlemsras. Facken förlorade dessutom sin formella status både hos staten och hos olika myndigheter, förklarar STs internationella sekreterare Ilkka Pärssinen.

Det var i detta skede ST, med i huvudsak statliga biståndspengar, påbörjade omfattande utbildningsinsatser i sina baltiska systerorganisationer. Syftet är att hjälpa dem att bygga upp moderna fackförbund med medlemsregister, egen ekonomi och egen verksamhet.

–Nästa steg blir att hjälpa dem att – tillsammans med respektive lands fackliga centralorganisation och med internationellt stöd – trycka på regeringen och parlamentet för att även tillerkännas förhandlingsrätt.

De offentliganställdas fack i de flesta östeuropeiska länderna saknar fortfarande förhandlingsrätt, eftersom staten antingen inte ratificerat aktuella ILO-konventioner (151 och 154) eller ännu inte applicerat dem i sin lagstiftning.

–ST hoppas naturligtvis att de nordiska systerförbunden med gemensamma insatser ska kunna påskynda utvecklingen. Dessutom vill vi stimulera till utbyte av erfarenheter mellan facken på olika myndighetsområden, säger Ilkka Pärssinen.

Den pågående korruptionsbekämpningen i bland annat Estland, Lettland och Litauen har även aktualiserat fackliga diskussioner om etik.

–I utbildningssamanhang lyfter vi etikfrågorna till en fråga om fackligt ledarskap, som måste präglas av såväl god etik som av förtroende och tillit. Glädjande nog finns det redan en stark insikt hos många fackliga ledare om att detta är frågor man måste gå till botten med.

Den tredje frågan ST, enligt Ilkka Pärssinen, vill hjälpa facken i de baltiska staterna med är att kämpa för offentlighetsprincipen, för en större öppenhet i hela samhället.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA