Myndigheter kan bli beroende av dyra konsulter

På många myndigheter finns det konsulter som hyrts in på heltid i flera år, visar Publikts granskning av ett femtontal statliga arbetsgivare. Det handlar både om uppdrag som kräver specialistkompetens, ofta inom IT, och enklare arbetsuppgifter, exempelvis i reception och mötesservice.

Frågan som de anställda runt konsulten ofta ställer sig är densamma i båda ändarna av skalan: När konsulter utför långsiktiga arbetsuppgifter, borde de inte ersättas av anställda med rimlig lön och samma villkor som andra?

Flera myndigheter, exempelvis Arbetsförmedlingen, Polisen och Trafikverket, har på senare år fasat ut många konsulter. Andra har försökt men inte lyckats.

Flera röster vittnar om att konsulterna ibland sitter så länge att omgivningen till slut inte vet vilken roll kollegan har. Man får kolla i telefonlistan om de har ett fast nummer eller bara ett mobilnummer, det är enda sättet att veta, säger en anställd på Skatteverket.

Att hyra in konsulter med spetskompetens under lång tid blir kostsamt, oavsett om det handlar om egenföretagare eller anställda vid stora konsultföretag. IT-konsulter kan fakturera 1 000 kronor per timme eller mer. I flera fall har de jobbat omkring 160 timmar i månaden under flera år. I fakturabeloppet ingår sociala avgifter, men kostnaden för en konsult blir ändå minst dubbelt så hög som för en anställd.

En statlig arbetsgivare som är beroende av IT-konsulter på långa uppdrag är paradoxalt nog Ekonomistyrningsverket, ESV. Som Publikt rapporterade om i nr 14-2015 har ESV granskat andra myndigheters konsultberoende. Men under de senaste åren har ett antal inhyrda IT-utvecklare varje månad fakturerat ESV för 100–150 timmars arbete vardera och minst en 160–180 timmar i månaden.

– Generellt gör vi som alla andra, säger ESVs ekonomichef Joakim Lundgren, vi växlar upp och växlar ned för att ha en viss flexibilitet. Men det handlar också om kompetensförsörjning. De vi behöver söker inte jobb hos oss.

IT-konsulterna på ESV fakturerar nästan 900 kronor i timmen.

– Vi har lyckats teckna bra avtal. Men man kan förstås alltid hitta fall där man kunde ha gjort annorlunda.

Anställda inom andra myndigheter som Publikt talar med vittnar om att det finns en risk att konsulter som bygger IT-system också blir de enda som kan utveckla och förvalta systemet och därför gör sig oumbärliga. Det värsta som kan hända är att ett konsultbolag som kan systemet förlorar en upphandling, säger en person på en annan myndighet.

Det är dock inte en bild som Joakim Lundgren känns vid från ESV.

– Nej, vi ser till att sprida kunskaperna till våra anställda, säger han.

Källor på andra myndigheter berättar också om vänskapsband mellan konsulter och anställda som de menar bidrar till att kontrakt förlängs. Men så går det inte till på ESV, säger Joakim Lundgren.

– Våra upphandlingar sköts av särskilda upphandlare och jurister. Kraven som ställs då anpassas aldrig för att passa ett särskilt företag.

Vanligt är att myndigheter hyr in konsulter för att genomföra omfattande förändringar, till exempel att byta IT-system. Så är det på Centrala studiestödsnämnden, CSN, som just nu har 40 IT-konsulter inhyrda, fem av dem specialister i rollen som projektledare.

Priserna varierar mellan 770 och 1 800 kronor i timmen. Hur länge konsulterna blir kvar är oklart, avtalen löper på olika perioder med möjlighet till förlängning. Och en av projektledarna är ansvarig för ett projekt som löper till slutet av 2018.

– Det är ett val att vi tar in konsulter. Vi vill inte hamna i ett läge där vi måste dra ned på personal efter den här perioden, säger Maria Lundin, tillförordnad IT-chef.

Myndigheten har dessutom haft svårt att rekrytera personer med rätt kvalifikationer. I Sundsvall, där CSN har sitt huvudkontor, finns flera andra statliga myndigheter och konsultbolag som konkurrerar om kompetensen. CSN kräver att sökande har examensbevis från en relevant högskoleutbildning, vilket gör det svårare att rekrytera, säger ST-avdelningens ordförande Anneli Gårdbäck.

Hon säger att facket kontinuerligt bevakar frågan och att arbetsgivaren trots allt har minskat sitt beroende av konsulter.

– Tidigare har vi haft konsulter som satt i tio år och blev nästan som anställda. Deras kontrakt har myndigheten avslutat. 

Inte alla konsulter är välavlönade IT-konsulter. Många inhyrda på myndigheter finns också på administrativa uppdrag inom till exempel reception eller mötesverksamhet. De hyrs oftast in via bemanningsföretag och kostar då 300 till 400 kronor per timme.

På FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, finns konsulter på långa kontrakt bland annat inom inköpsverksamheten och på personalavdelningen. Man har också haft sådana uppdrag på laboratorierna och avdelningen för försöksdjur i Umeå.

Ann-Charlotte Säfström har i tolv års tid kastats mellan konsultuppdrag och anställning på FOI i Umeå. 2003 fick hon, via ett bemanningsföretag, i uppdrag att ge service åt forskarna i laboratorierna och att sköta om djuren. Efter ett år blev hon anställd – men några år senare blev hon uppsagd i samband med nedskärningar inom myndigheten.

Hon gick tillbaka till bemanningsföretaget och jobbade under flera år hos andra uppdragsgivare, då med högre lön. Men efter ytterligare en tid hörde FOI av sig igen och ville hyra in henne som konsult.

– De behövde mig eftersom jag kan både djur och labbstöd. Men det var på 50 procent och ibland på 75, inte mer.

Socialt var det en svår roll, berättar hon.

– Du ska bara vara där och vara jättebra och till lags, och aldrig vara i vägen. Som med julfesterna – först fick vi inte komma, men sedan var det någon som sade ifrån, så nästa år fick vi komma. Och samma sak med avdelningsmötena, det var aldrig självklart.

ST tog strid för henne och lyckades 2014 omvandla uppdraget till en anställning på 75 procent.

– Jag älskar mitt jobb, säger Ann-Charlotte Säfström. Det är nästan lite för bra för att vara sant. I våras var det några uppsägningar igen på FOI, och så fort de ens pratar om det blir jag nervös – »jaha, får vi gå igen nu då?«. Det är inte en bra känsla.

Eva Larsson, ST-ordförande på FOI, kämpade för Ann-Charlotte Säfströms anställning.

– Rent moraliskt är det viktigt att ha centrala funktioner i egen regi. Och så ska all personal ha samma rättigheter, säger hon.

Dessutom handlar det om pengar, säger Eva Larsson.

– Arbetsgivaren lurar bara sig själv när man tror att bemanningsföretagen är så billiga. De dricker ju vårt kaffe, använder våra datorer och får julklappar av oss.

En förutsättning för att Ann-Charlotte Säfströms uppdrag skulle omvandlas till en anställning var att det inte blev dyrare för myndigheten, berättar Eva Larsson. En låg timkostnad för konsultuppdraget har alltså pressat ned lönen när uppdraget blev en tjänst. Deltidstjänsten på 75 procent ger Ann-Charlotte Säfström en lön på 18 000 kronor i månaden.

Men Johan Söderström, avdelningschef på FOI, säger att tanken med att anlita bemanningsföretag inte är att spara pengar.

– Det är möjligt att det kan bli så, men det har aldrig varit en direkt bevekelsegrund.

FOI har kvar konsulter på andra liknande uppdrag.

– Inom HR har vi haft svårt att rekrytera, säger Johan Söderström. Sedan kan det vara så att vi behöver kompetens utanför vår normala profil under en viss tid – som i och för sig kan vara flera år.

I enskilda fall kan det också röra sig om att fylla vakanser för anställda som är tjänstlediga under lång tid. FOI har då som policy att inte ersättningsrekrytera utan i stället hyra in en konsult.

Johan Söderström är dock inte helt nöjd med sin myndighets beroende av konsulter.

– Det finns några exempel där vi har gått med konsulter lite för länge. Det är inte bra. Man kan inte lägga samma ansvar på dem. Var har de sin lojalitet? Och kompetens och erfarenhet går ju bara ut genom dörren när de slutar.

STs förbundsordförande Britta Lejon menar att konsultberoendet hos många myndigheter kan ses som en varningsklocka som varken myndigheternas ledningar eller ST har uppmärksammat tillräckligt.

– Det blir ett arbetsmiljöproblem om människor jobbar med samma saker men inte har samma villkor när det gäller till exempel lön, kompetensutveckling och semester. Och förutsättningarna för kunskapsöverföring blir sämre.

Uppdrag på tre–fyra år eller längre måste i de flesta fall betraktas som fast verksamhet, säger hon.

– Då är det dags att anställa. Och är det kärnverksamhet, och dit måste nog IT räknas i dag, så ska den skötas av statligt anställda. Man kan inte kräva att konsulter ska förstå till exempel offentlighetsprincipen.