Ministern vill fatta beslut redan i vår
Hans Karlsson säger sig förstå ilskan över att han presenterade egna förslag om ohälsan redan innan parterna hade avslutat sina samtal. Men det var ingen olyckshändelse.
– Det finns endast ett skäl till att jag agerade som jag gjorde: Jag vill kunna gå till riksdagen med en proposition - flera propositioner, om så behövs - tidigt i vår för att få dem behandlade under vårriksdagen. Besluten kan då träda i kraft redan 1 juli.
Efter drygt fyra månader som minister och efter att ha plöjt igenom ett antal ohälsoutredningar, statistik och åtgärdsförslag ville arbetslivsministern inte vänta längre, varken på remissbehandlingen av parternas förslag eller på nya ohälsosiffror.
Han tror dessutom att hans otålighet banat väg för en snabbare behandling av kommande förslag, som han räknar med att kunna arbeta in i den proposition man redan börjat skriva på.
Hans Karlssons uppdrag – att halvera antalet sjukdagar till 2008 – betraktas av många som omöjligt. Själv har han en annan uppfattning, och det är därför han vill att något ska börja hända snabbt.
Starka skäl talar både för och emot att införa ekonomiska drivkrafter som gör det lättare för de sjukskrivna att återgå till arbetet, resonerar Hans Karlsson. Själv ser han två viktiga invändningar mot en konstruktion med ekonomiska drivkrafter:
1.) De som redan har en svag ställning på arbetsmarknaden får det ännu svårare.
2.) Gör man något fundamentalt nytt i sjukförsäkringen, öppnas marknaden för en privatisering av försäkringen.
Mot dessa invändningar står en ekonomisk realitet, nämligen att den som är långtidssjukskriven kanske redan ersatts med en vikarie, som går för fullt. Då finns det inga ekonomiska skäl för arbetsgivaren att försöka få tillbaka den långtidssjukskrivna. Kostar det däremot pengar att inte göra det, ökar förmodligen även intresset att lyckas, säger ministern.
Själv tror han på ökad stimulans och stöd från samhället för att öppna fler arbetsplatser för dem som idag har svårt att komma in av egen kraft.
Coachning, ett system där en stödperson på nästan heltid ägnar sig åt att hitta ett lämpligt jobb till den som varit långtidssjuk eller arbetslös, är något Hans Karlsson vill uppmuntra. Men processen måste tillåtas ta tid, eftersom det oftast också handlar om att vänja sig vid något helt nytt.
– Jag som gammal målare hade nog stretat emot med klackarna i gruset både länge och bestämt, om man hade velat skola om mig till exempel till sjukvårdsbiträde, ifall jag inte kunnat fortsätta som målare.
Coachning är alltså rätt metod för den vars enda alternativ är sjukersättning (tidigare förtidspension). Andra som vill byta jobb får även i fortsättningen klara processen av egen kraft, trots att en TCO-undersökning visar att varannan tjänsteman inte tror att det är möjligt.
Hur ofta vantrivsel på jobbet leder till sjukskrivning finns det ingen statistik på. Däremot finns det arbetsplatser där folk trivs med sina arbetsuppgifter och med varandra och därför också är friska. Hans Karlsson nämner Värö Bruk i Halland, som han besökt och där de anställda känner sig synliggjorda och delaktiga i förändringar.
Det räcker inte med en tekniskt sett god yttre arbetsmiljö, om inte arbetsledningen är kompetent.
– Själv känner jag mig trygg i 75 procent av det som är mitt ansvarsområde – arbetsmiljö, arbetsmarknadspolitik och lönebildning – men försäkringskassan och dess terminologi känns ännu inte riktigt som hemmaplan. Jag jobbar därför som sjutton för att komma ut och lära mig hur det går till ”i verkstan”, hur det är på riktigt.
Någon allmän rehabiliteringsförsäkring är ministern ännu inte beredd att diskutera. Han har heller inte funderat på att införa en ”garantisedel” till alla, som varit långtidssjuka i mer än 60 dagar, så att arbetsgivaren slipper betala ifall de återinsjuknar inom ett eller två år.
På tal om morötter till den som ”låter sig rehabiliteras” medger Hans Karlsson att olika ersättningsnivåer i sjukförsäkringen och a-kassan är ett grundläggande problem. De borde naturligtvis vara lika höga, men dagens ohälsokostnader lämnar inget utrymme för en höjning av ersättningen från a-kassan.
– Min stora utmaning är och förblir att lösa ohälsofrågan utan att försämra sjukförsäkringen.
På frågan om regeringen är inställd på att det kostar stora pengar att vända sjukskrivningskurvorna åt rätt håll, svarar ministern bestämt ja.
– Men innan vi sätter igång vill regeringen känna sig trygg i att åtgärderna inte leder till nya långsiktigt ökande kostnader.
Att vara minister och ta emot både ris och ros är ungefär som Hans Karlsson hade föreställt sig. Att regera har däremot visat sig vara betydligt svårare, inte minst på grund av alla papper som måste läsas.
– Beslutsunderlagen ska vara klara på måndag. Därefter har man tid fram till torsdag att läsa allt, förstå allt och sätta sig in i både stort som smått, innan regeringen ska fatta beslut i frågorna.
– Att stå i riksdagen och svara på frågor direkt, ”på volley”, utan att veta vad som kommer, känns också i magen!
Detta föreslår Hans Karlsson
- Gör deltidssjukskrivning till förstahandsval.
- Efter 8 veckors sjukskrivning ska beslutsunderlaget kompletteras av en läkare med fördjupad utbildning i försäkringsmedicin.
- Låt arbetsgivaren betala 15–50 procent av sjukpenningen efter de första 14 dagarna; sänk samtidigt arbetsgivaravgiften med 0,75–2,5 procent.
- Försäkringskassan ska kalla sjukskrivna, arbetsgivare, företagshälsovården och arbetsförmedlingen till avstämningsmöten oftare än idag.
- Se över reglerna för karensdag, särskilt vid koncentrerad arbetstid.
- Byt ut sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning senast efter ett års sjukskrivning. Tidsbegränsa rätten till sjukersättning till tre år i taget för den som inte fyllt 60 år.
- Ge arbetsförmedlingen i uppdrag att hitta jobb till den som inte kan återgå till det gamla.
