Mest obetald övertid i staten
Drygt fem procent av de statligt anställda arbetar övertid utan ersättning. Det är en högre andel än i både privat och kommunal sektor. Tjänstemän räknar inte timmarna lika noga längre.
Drygt fem procent av de statsanställda, motsvarande omkring 13 000 personer, svarar »ja« när Statistiska centralbyrån, SCB, i
arbetskraftsundersökningen frågar om man arbetat övertid utan ersättning den senaste veckan.
Under en genomsnittlig vecka 2011 arbetades det i statlig sektor 99 000 övertidstimmar utan ersättning. Fördelar man timmarna på de 13 000 som arbetat övertid utan ersättning, blir det drygt sju och en halv timme per person.
Staten är den sektor där obetald övertid är vanligast. Så har det sett ut varje år, om man tittar tillbaka i statistiken till 2005. Hur det kommer sig är det ingen som vet, säger TCOs utredare Mats Essemyr.
– De statligt anställda ligger högt och brukar göra det. Jag har ingen bra förklaring. Kanske, kanske korresponderar det med att välutbildade kvinnor uppvisar ganska mycket övertid. De finns inte bara i staten, men många gör det, säger han.
I STs arbetsmiljöundersökning 2010 svarade 27 procent av kvinnorna och 32 procent av männen att de inte får full ersättning för den tid de arbetar. Det var en ökning jämfört med undersökningen 2008.
Arbetsförmedlingen är den myndighet där störst andel svarade att de varje vecka arbetar utöver ordinarie arbetstid.
Män arbetar generellt sett mer övertid utan ersättning än kvinnor, tjänstemän mer än arbetare, enligt Mats Essemyr.
– TCOs grupper har ett mera gränslöst arbetsliv. Problemet bottnar i att tjänstemännens arbetsmängd och arbetsintensitet ökar, men den utmätta arbetstiden gör det inte.
Inom privat sektor avtalar många bort övertidsersättningen mot
extra semesterdagar. Inom staten träffas överenskommelser om förtroendearbetstid som på ett liknande sätt grumlar till gränserna mellan ordinarie arbetstid och extraarbete.
Även om parterna därmed inte avtalar bort gränserna för övertidens omfattning, för det får man inte, tror Mats Essemyr att många anställda uppfattar en sådan uppgörelse som att man måste jobba tills arbetsuppgifterna är avklarade.
Dessutom riskerar båda parter att tappa intresset för att föra bok över övertiden – trots att det ansvaret ligger kvar på arbetsgivaren.
Både arbetstidslagen och arbetsmiljölagen syftar till att skydda
arbetstagarna från alltför långa arbetstider. Problemet är att det finns flera skäl för arbetstagaren att inte skylta med gratis övertidsarbete, menar Mats Essemyr.
– Man visar sig vara osolidarisk med kollegerna och verksamheten. Och man kan framstå som mindre duktig och effektiv än vad alla hade trott.