Jan Kivisaar har sett nästan allt som finns att se av Star Trek. »Men det handlar ju inte bara om att se dem. Det är mycket runt omkring, man måste diskutera det man ser också«, säger han.
Bild: Stefan Lindblom
Jan Kivisaar har sett nästan allt som finns att se av Star Trek. »Men det handlar ju inte bara om att se dem. Det är mycket runt omkring, man måste diskutera det man ser också«, säger han.

Lokföraren som helst far till rymden

FÖRDJUPNING: INTERVJU2015-12-09

Sedan sju år kör ST-medlemmen Jan Kivisaar Öresundståg. Fritiden ägnar han till stor del åt rymdresor. Som ordförande i föreningen Trekkers i södra Sverige vet han allt om Star Trek.

Av:  Jenny Damberg

Du har varit lokförare i sju år. Hur länge har du varit Star Trek-fan?

– I 25 år. Vad jag kan minnas har jag alltid varit intresserad av science fiction. När jag fick se de två första Star Trek-filmerna fastnade jag omedelbart. Det var inte bara pangpang i rymden, utan de tillät sig att vara lite mer underfundiga.

Det finns tolv filmer, hundratals böcker och 726 tv-avsnitt Star Trek. Har du sett allt?

– Nästan. Och mycket har jag sett flera gånger. Varje avsnitt är 45 minuter. Skulle man se dem i sträck skulle det ta ungefär en månad. Men det handlar ju inte bara om att se dem. Det är mycket runt omkring, man måste diskutera det man ser också. Och då tillhör jag ändå inte den kategori fans som tillverkar egna kostymer. Det tar verkligen tid.

Talar du klingonska, det språk som talas av krigarrasen klingoner i serien? 

– Jag kan några fraser. De använder ju inte ord som »vänligen« eller »snälla«, det är mer uppmaningar. »Hämta hit!« Jag har faktiskt Hamlet på originalklingonska – de menar att det var så den skrevs först. Shakespeares version är bara en översättning till engelska.

Vad är det som gör Star Trek till ett så stort fenomen? 

– Det är ett av få exempel på science fiction som målar upp ett positivt framtidsscenario. Den utspelar sig i en hyfsat nära framtid och speglar väldigt effektivt vår nutid. Den första serien från 1960-talet tar upp sådant som rasism och ojämlikhet mellan könen.

Hur har framtidsscenarierna i senare versioner av Star Trek hängt med utvecklingen här på jorden, tycker du?

– Det finns två stora besvikelser där, tycker jag. Den absoluta majoriteten av besättningen är män. Och det finns i princip ingen homosexuell karaktär. Men när det gäller teknikutvecklingen här är det kul att se hur manusförfattarna i tidigare säsonger lyckats pricka in flera förutsägelser, som Ipads och smarta glasögon.

I föreningen tittar ni inte bara på science fiction. Hur hänger en aktivitet som bowling ihop med Star Trek?

– Där är det den sociala biten som är avgörande. Har man Star Trek som gemensamt intresse är man ofta ganska lika till sättet också. Det är som i serien. Man tillhör samma art, men är ändå individer. Det gäller att bejaka det.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA