Lars-Erik Backström är mycket engagerad i ST inom Arbetsförmedlingen – och i den svenska närradion.
Bild: Patrick Degerman
Lars-Erik Backström är mycket engagerad i ST inom Arbetsförmedlingen – och i den svenska närradion.

Lars-Erik brinner för närradion

FÖRDJUPNING: INTERVJU2011-10-18

Lars-Erik Backström är som förste vice ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen mitt uppe i arbetet med löneavtalet. På
fritiden är han ordförande i Närradions riksorganisation.

Sänder du själv?

− Ibland, men inte lika ofta nuförtiden. Jag hinner inte. Men jag brukar göra något förinspelat sommarprogram och ibland musikprogram. Det är det som jag tycker är roligast, att sätta ihop ett program med låtar som jag gillar. Då blir det främst sextiotalsmusik, Beatles är en stor favorit. Men det började på 1980-talet med att jag sände för mitt dåvarande fackförbund, Gruvindustriarbetarförbundet.

Vad gör Närradions riksorganisation?

− Vi bevakar medlemmarnas intressen när det gäller lagar och förordningar som berör närradion. Det kan vara att svara på remisser eller att uppvakta departementet i någon fråga. Vi vill också uppmuntra att man bildar lokala närradioföreningar. Dessutom är vi engagerade europeiskt och internationellt för att utbyta erfarenheter och hänga med i vad som händer i världen.

Hur funkar det här med närradio?

− Oj, det är mycket regler. Den viktigaste är att du måste ha en förening för att kunna sända närradio, du får inte sända som privatperson. Sedan kan det vara en befintlig förening, en förening som du bildar eller helt enkelt en närradioförening. Det andra viktiga är att du måste söka sändningstillstånd från Myndigheten för radio och tv.

Kan jag börja sända sedan?

− Nja, först måste du få en frekvens av Post- och telestyrelsen och sedan behöver du utrustning. Fast nuförtiden är det lättare. Det behövs i princip bara en sändare, men den kan ju kosta mellan 40 000 och 300 000 kronor, så det bästa är ju att hyra in sig hos en befintlig förening. Men egentligen så går det att sitta hemma och sända också, med en dator, en mikrofon och en mottagande server. Det som kostar är den musik du spelar. Det finns tre olika organisationer som ska ha pengar för upphovsrätten.

Är det svårt?

− Nej, men det finns ju mycket att lära sig om man vill. Dels vad man ska tänka på när det gäller att lägga upp ett program, dels vad gäller tekniken. Det finns exempelvis teknik som kan klippa bort topparna i ljudet. För vissa ord och bokstäver kan låta väldigt konstigt i radio, och målet är att den som lyssnar inte ska behöva gå och sänka och höja ljudet hela tiden.

Hur många sänder närradio i dag?

− Det är svårt att svara på hur många människor som är engagerade i närradion. Här i Skellefteå är vi mellan 50 och 75 personer. Men Närradions riksorganisation har uppemot 100 föreningar som medlemmar. Men alla är inte med, uppskattningsvis finns det närradio i omkring 130 kommuner.

Varför är det så viktigt med närradio?

− Jag ser det som en yttrandefrihets- och demokratifråga. Att så många som möjligt får komma till tals. Närradion är till för att föreningar ska få ut sitt budskap och berätta om sin verksamhet.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA