Krossade lönedrömmar

FÖRDJUPNING: AVTALSRÖRELSEN2012-03-06

Nu är avtalsrörelsen i full gång. Alla ST-medlemmar kan se fram emot ett nytt centralt avtal innan året är slut. Men förmodligen blir avtalen kortvariga – och ger inga större tillskott i plånboken. 

Av:  Eva Spira

ST förhandlar inom flera avtalsområden: både för myndighetsanställda och för anställda på statliga bolag.

Inga avtal är tecknade än. Men industriavtalet brukar vara ett riktmärke för alla avtal på arbetsmarknaden och ger därför en fingervisning om vad som är att vänta. I år, liksom under förra avtalsrörelsen, tecknades industriavtalet i skuggan av den ekonomiska krisen. Resultatet blev en kort avtalsperiod och relativt blygsamma löneökningar.

Orsaken till att industriavtalet utgjort ett märke för övriga avtal är att parterna velat säkerställa att de svenska företagen behåller sin internationella konkurrenskraft.

Men de centrala avtalen handlar inte bara om löner, utan också om trygghetsfrågor, semester och andra villkor.

Arbetsgivarna har sedan många år haft ambitionen att skriva centrala avtal som inte innehåller några siffror för löneökningar. Då bestäms

lönerna helt och hållet på de enskilda arbetsplatserna. Numera har 38 procent av de statsanställda avtal utan siffror.

ST har stått emot detta med motiveringen att sifferlösa avtal inte ger några som helst garantier om löneökningar.

Det finns också ett annat krux: rätten att ta till stridsåtgärder gäller bara under de centrala förhandlingarna. De lokala förhandlingarna med enskilda arbetsgivare sker alltid under fredsplikt.

Så gick det i avtalsrörelsen i staten 2010

En majoritet av STs medlemmar arbetar inom myndighetsområdet. Under avtalsrörelsen 2010 drev Arbetsgivarverket krav på sifferlösa avtal och avtalsperioder utan tidsgräns. Det lyckades inte. ST, som förhandlar via OFR, ville å sin sida ha individgarantier, men tvingades backa. Parterna enades i stället om åtgärdsplaner för anställda som inte får någon löneutveckling. En nyhet i avtalet varförbättrad ersättning till långtidssjuka.

OFR mot Arbetsgivarverket

På myndighetsområdet förhandlar ST tillsammans med andra förbund inom OFR, Offentliganställdas förhandlingsråd. Förutom ST ingår Lärarförbundet, Ledarna, Försvarsförbundet, Vårdförbundet, Polisförbundet, Tull-kust och Officersförbundet. Motpart är Arbetsgivarverket, en myndighet som organiserar statliga arbetsgivare.

»Även denna gång kräver ST avtal som innehåller siffror…

… Det finns en intressemotsättning mellan arbetsgivarnas strävan att betala så lite som möjligt och de anställdas önskan att få så höga löneökningar som möjligt. För att få en jämnare maktbalans behövs en avtalsrörelse som får upp siffran så mycket det bara går.«

Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingschef ST och förhandlingsledare i OFR.

 

3 procent

Det är vad industriavtalet gav i löneökning under 14 månader. Det gäller från den 1 februari 2012 till 31 mars 2013. Avtalet har tecknats mellan Teknikarbetsgivarna och de fackliga organisationerna Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA